I dag slänger vi våra utslitna kläder i soporna. Men det är slöseri med naturresurser. EU har beslutat att textilavfall är följande avfall som ska insamlas separat senast år 2025.
Av de kläder som inte längre kan användas, där materialet kunde återvinnas samlas väldigt lite tillsvidare in. Någon systematisk insamling av textilavfall finns inte ännu i stor skala.
Hittills har vi i Finland samlat in glas, metall, papper, kartong och plastförpackningar. Nu står kläder och textilier i tur. Finland planerar att kunna samla in textilier redan år 2023.
– Det här kommer att kräva en systematisk förändring hos alla aktörer och en ny infrastruktur. Det som är under utveckling är en systematisk insamling, sorteringsanläggningar och en textilavfallsanläggning, säger Pirjo Heikkilä, äldre forskare vid Teknologiska forskningscentralen VTT och koordinator för nätverket Telaketju.
Nu pågår pilotprojekt i textilinsamling bland annat i Åbo, Helsingfors och Raumo. I dem testar man insamlingssätt och har fått in en del råvara. När insamlingen om några år kommer till Finland måste råvaran förädlas och det är det som utvecklas i Telaketju.
Ny anläggning ska ta hand om textilavfall
– Den ska nu sorteras och väntar på den anläggning för textilavfall som byggs i Pemar, berättar Heikkilä. Hon koordinerar Telaketju som är ett nätverk av forskare, entreprenörer och branschfolk som vill utveckla en hållbarare tillverkning, användning och återvinning av kläder och textilier.
Textilavfallsanläggningen i Pemar hör till Telaketju nätverket. Anläggningen kommer att kunna ta hand om ungefär 12 miljoner kilo, eller cirka 10 procent av Finlands textilavfall. Bara i Finland uppstår varje år cirka 100 miljoner kilo textilavfall.
Det kommer att bli till tråd, tyger, isoleringsmaterial, akustikskivor och kompositer.
- Kläder tillverkas och används inte hållbart idag. Vi har ett snabbmode-problem som gör att kläder efter en kort tids användning blir avfall. Både användarnas och tillverkarnas sätt att förhålla sig borde ändra, säger Pirjo Heikkilä.
Återvunna textilier blir lokal råvara
Finland ensamt har svårt att påverka länder långt borta. En stor del av snabb-modet tillverkas i lågprisländer i Asien. Men om man tänker på hållbar tillverkning enligt cirkulär ekonomi där man också använder mera återvunnet material, då borde tillverkningen komma närmare råvarorna.
Återvunnet material av använda kläder finns där de har konsumerats.
– Även om textiliers värdekedjor är globala så kommer vi troligtvis att övergå till mer lokal produktion, tror Heikkilä. Allt kanske inte händer inom ett lands gränser, inte inom Finland, men nog mer lokalt i Europa, Norra europa och i Östersjöområdet.
Klädindustri i Östersjöområdet
– I Finland och Sverige finns teknologier på kommande, det finns märken som är intresserade av mer hållbar produktion. I Finland och Sverige har textilindustrin minskat betydligt från det den en gång var, men i de baltiska länderna finns bättre bevarad textilindustri.
Heikkilä tänker att det runt Östersjön kunde uppstå en hållbar cirkulär klädindustri.
Rosa Palmgren, forskare vid Teknologiska forskningscentralen VTT säger att målet med Telaketju är att bygga affärsverksamhet av textiliernas cirkulära ekonomi.
Och det innefattar då bland annat effektivisering av materialanvändningen, förlängning av textiliernas livscykel och ny affärsverksamhet inom textilåtervinning.
I en cirkulär ekonomi är återvinning inte den enda lösningen, utan också andra medel behövs för att textilförbrukningen ska bli mer hållbar.
Vad göra med råvaran?
Rosa Palmgren skrev sin avhandling pro gradu i somras om textilåtervinningens utmaningar och möjligheter i Finland. Det som kom fram vid intervjuer med aktörer i branschen var att det måste finnas en efterfrågan på återvunnet textilmaterial för att systemet ska fungera.
Man kan inte bara samla in kläder för återvinning, det måste också finnas ett ställe för det här materialet.
Materialet i sig är ju väldigt utmanande då kvaliteten varierar och det finns så många olika materialblandningar i textilierna, vilket gör insamlingen, sorteringen och återvinningen svårare. Maskiner är ändå bra på att sortera enligt material och vid materialsorteringen behövs maskiner.
– Det måste nog finnas människor åtminstone vid försorteringen för maskiner kan inte skilja på, åtminstone inte i dagens läge ännu, om det finns till exempel mögel. Textilierna är jättekänsliga för fukt och möglar lätt och då kan en maskin inte skilja på rena och mögliga. Det är viktigt att de inte blandas.
Det är också viktigt att sortera skilt de kläder som är återanvändbara, de som bara duger till återvinning och de som inte lämpar sig för någondera, utan går till energiförbränning.
Och det är bara människor som kan plocka ut till exempel värdefulla vintagekläder. Dom måste sorteras skilt. Eftersom de alla hamnar i olika kategorier.
Kräver också ekonomisk hållbarhet
– Jag jobbar med att uppdatera en kostnadsmodell för textilåtervinningen. Den första modellen utvecklades i ett tidigare projekt som var lite liknande. Men nu har vi en bredare vinkel på textiliernas cirkulära ekonomi. I den här kostnadsmodellen har vi räknat kostnaderna för insamlingen, sorteringen och behandlingen för textilåtervinningen och det är viktigt för återvinningen måste vara på en ekonomiskt hållbar grund för att systemet ska fungera, säger Palmgren.
Till Telaketju hör också konsumentundersökningar, undersökningar om återvinningsmetoder och praktiska test på nya affärsmodeller som bland annat låneservice för kläder.
Textilier borde produceras med kvalitet så att de håller och används länge och när de inte längre kan användas återvinns råvaran och blir nya kläder eller andra produkter. Det är vad cirkulär ekonomi för kläder och textilier handlar om.
När det gäller återanvändning av kläder så har vi den infrastruktur som behövs i Finland. Vi har insamling av använda kläder, välgörenhetsorganisationer som samlar in kläder och loppmarknader där de kan säljas på nytt.
Nya företag ser möjligheter
Företag som uppstått runt Telaketju är bland Rester som bygger en anläggning som tar emot arbetskläder i anslutning till textilavfallsanläggningen i Pemar. Arbetskläder sorterar inte under den kommande avfallslagen för textilier. Men Rester tar alltså tillvara dem.
Ett annat exempel är Infinited Fibre Company som genom en kemisk process gör nya textilfibrer av återanvänd bomull.
– Avfallslagen har inte ännu godkänts och att alla har tillgång till insamlingskärl redan i januari 2023 kan vi inte garantera, men troligtvis börjar insamlingen i de större städerna, säger Heikkilä.
Liknande projekt pågår i övriga Europa. Danmark planerar att vara i gång redan 2022 med insamling och även Italien har kommit långt.
– När vi tänker på cirkulär ekonomi och hållbarhet så handlar det inte bara om återanvändning. I framtiden behöver vi övergå till ett hållbarare sätt att leva. Till det hör cirkulär ekonomi och en viktig del av det är återvinning, säger Heikkilä.
