Coronakrisen har satt människosmugglingen i blickpunkten i Thailand. Stora mängder utlänningar har smugglats in i landet för att jobba i eländiga förhållanden, bland annat inom den viktiga fiskeindustrin. Nu anklagas gästarbetare från grannlandet Myanmar för att ha fört med sig coronaviruset från sitt hemland.
Försöken att få bukt på människosmugglingen i Thailand jämförs nu med ett krig mot narkotikan. Mana Nimitmongkol, generalsekreterare för den thailändska antikorruptionsorganisationen ACT, varnar för att bägge problemen är så komplicerade att det är så gott som omöjligt att lösa dem.
"När det gäller både människosmugglingen och narkotikan sätter korruptionen käppar i hjulen för myndigheterna. Det finns definitivt en risk för att vi förlorar kontrollen över läget", konstaterar Mana i den thailändska tidningen The Nation.
Mellan tre och fyra miljoner utlänningar uppskattas arbeta utan tillstånd i Thailand. En stor del av de här oregistrerade gästarbetarna har betalat smugglare för att bli guidade över gränsen till Thailand, och ofta får smugglarna också betalt för att skaffa gästarbetarna arbetsplatser.
Mana säger att smugglarna i sin tur mutar gränsbevakare och poliser för att gästarbetarna ska få fri passage. Också arbetsgivare som anställer oregistrerade gästarbetare mutar polisen för att den inte ska ingripa.
Gästarbetarna ges skulden för virusets spridning
Gästarbetarna utpekas nu som skyldiga till att coronaviruset för första gången i stor skala sprider sig. I Thailand hölls antalet smittade länge på en låg nivå, men sedan mitten av december har upp till 800 nya fall bekräftats varje dag.
Viruset började sprida sig bland arbetare på en väldig räkmarknad och några närbelägna fiskfabriker söder om huvudstaden Bangkok. En stor del av dem som jobbar på marknaden och fabrikerna är gästarbetare från det fattiga grannlandet Myanmar.
Viruskrisen har drabbat Myanmar i mycket högre grad än Thailand. En vecka efter att de första fallen påträffades på räkmarknaden konstaterade den omtvistade premiärministern Prayuth Chan-ocha utan någon förklaring att gästarbetare från Myanmar har hämtat med sig viruset från sitt hemland.
Det visade sig att en massa thailändare var av samma åsikt. De sociala medierna är överflödade av hatfulla meddelanden som riktar sig mot gästarbetarna från Myanmar.
”De följer inte reglerna, så det är bäst att meja ner dem” och ”skicka alla tillbaka till Myanmar där de hör hemma”, är exempel på vad folk har skrivit på Facebook.
Ohygienisk inkvartering och farliga arbetsplatser
Thailändska medborgarorganisationer har försvarat gästarbetarna, som jobbar på räkmarknaden och fiskfabrikerna. Organisationerna har bland annat påpekat att gästarbetarna inte har kunnat besöka Myanmar sedan viruskrisen först bröt ut för ett knappt år sedan och att premiärministerns beskyllning därför är orimlig.
– Prayuth borde i stället fästa uppmärksamhet på omständigheterna som gästarbetarna tvingas att leva i. De är till exempel inkvarterade tätt inpå varandra i små rum eller i ohygieniska baracker där viruset lätt kan sprida sig från en person till en annan, säger Sompong Srakaew som driver en organisation som stöder gästarbetare.
I en intervju för nyhetsbyrån Reuters konstaterar Sompong också att den ekonomiskt viktiga fiskeindustrin på ett ohållbart sätt har blivit beroende av gästarbetarna. Thailand är den tredje största exportören av fiskprodukter i världen.
– Lönerna är så låga att få thailändare vill jobba inom fiskenäringen. Många arbetsuppgifter anses dessutom vara farliga, och olyckor är vanliga, förklarar Sompong.
Skuldsatt och utan lön
Medborgarorganisationerna har också påmint om att det är vanligt att de oregistrerade gästarbetarna sätter sig i skuld när de betalar människosmugglarna för att bli tagna till Thailand. Det leder till att de lätt kan bli utnyttjade av skrupelfria arbetsgivare.
Sämst har det gått för gästarbetare som har börjat jobba på thailändska fisketrålare. I värsta fall har de varit tvungna att slita i flera år utan någon lön och utan att kunna lämna farkosterna.
Slaveriet fick mycket uppmärksamhet efter att EU hotade med att införa en bojkott mot thailändska fiskprodukter år 2015. Som ett resultat av hotet har omständigheterna på trålarna förbättrats, men den ansedda thailändska aktivisten Patima Tungpuchayakul varnar ändå för att allt ingalunda är som det ska.
"Tvångsarbete förekommer fortfarande på trålarna. Nuförtiden kränks besättningsmännens rättigheter främst på farkoster som fiskar på internationella vatten där det är svårt att hålla ett öga på dem", säger hon i den malaysiska tidningen The Star.
Fiskebranschen protesterar
Enligt Internationella arbetsorganisationen ILO har antalet gästarbetare på den thailändska fiskeflottan halverats efter EU:s hot om en bojkott. I samma veva har det uppstått en akut brist på arbetskraft på trålarna i och med att thailändarna i regel inte vill jobba på dem.
Representanter för fiskebranschen har vädjat till regeringen om att den ska luckra upp reglerna som infördes för att gå EU till mötes. Ägarna av fiskefarkoster har också ordnat demonstrationer utanför det thailändska jordbruksministeriet för att protestera mot reglerna.
Patima Tungpuchayakul säger att protesterna påvisar hur snedvriden fiskeindustrin har blivit.
– Branschen är fortfarande beroende av utländska besättningsmän. Utan att kunna suga ut dem tycks det inte vara möjligt att göra tillräckligt stora vinster, konstaterar hon.
