Högskolornas antagningsreform, som fullföljdes i fjol, har skapat en växande marknad för privat tilläggsutbildning för abiturienter. Kurserna är frivilliga, men skapar en ekonomiskt ojämlik situation då alla inte har råd med dem.
Abiturienten Indigo Laurén, som går i Gymnasiet Lärkan i Helsingfors, har gått två abikurser i fysik och i lång matematik under vintern. Abikurser kallas de avgiftsbelagda privata kurser som repeterar olika ämnen inför studentskrivningarna i mars.
– Det handlar inte om att undervisningen i gymnasiet skulle vara otillräcklig. Men det här ger lite trygghet. Går man inte på abikurser blir man på efterkälken. De flesta av mina vänner går dem – till och med flera kurser i samma ämne, säger Indigo.
Utbudet av svenskspråkiga abikurser har ökat. Svenska Yles rundringning visar att studerandeföreningar och folkhögskolor ordnar allt fler kurser i framför allt matematik och naturvetenskaper.
Kurserna kostar mellan ca 100 och 300 euro beroende på omfattning, mellan ungefär 20 och 60 undervisningstimmar. Kurserna ordnas ofta under veckoslut, under coronaepidemin till stor del på distans.
Reform fick motsatt effekt
Medicinarklubben Thorax i Helsingfors är en av de svenskspråkiga kursarrangörerna. Abikurserna i biologi och kemi, som kostar 275 euro per styck, är ett direkt svar på högskolornas antagningsreform.
Sedan i fjol får fler än tidigare en studieplats utgående bara från sitt studentbetyg, som räknas om till antagningspoäng. Då behöver man inte delta i inträdesprov.
Abikurserna blir populärare för varje år och säljs slut snabbt.
– Vi började märka en oro bland abir som frågade sig: tänk om jag inte klarar mig tillräckligt bra i skrivningarna? Eftersom vi länge har ordnat en prepkurs inför inträdesprovet, tänkte vi att vi kunde ordna abikurser också, säger läkarstuderanden Ines Kumpulainen som koordinerar abikurserna.
Det var Juha Sipiläs regering som 2015 presenterade antagningsreformen som ett av sina spetsprojekt. I sin handlingsplan (från 2016, sidan 40) slår regeringen fast att antagningsreformen ska leda till att behovet av prepkurser minskar, eftersom de avgiftsbelagda kurserna skapar ojämlikhet inför antagningen till högskolor.
Nu då studentbetygen ökat i betydelse har efterfrågan på privata kurser flyttats till månaderna före studentskrivningarna, det vill säga abikurserna.
Fråga om jämlikhet
Teknologföreningen vid Aalto-universitetet ordnar en abikurs i lång matematik och fysik. Man är medveten om att kurspriset på 190 euro utesluter dem med sämre ekonomi.
– Jag håller med om att det finns en problematik. Ekonomi borde inte spela någon roll när man söker till utbildningar. Om man inte har det så bra ställt ekonomiskt kan 190 euro vara en stor summa, säger Jonas Edström som koordinerar abikursen.
Hugo Rots, abi i Mattlidens gymnasium i Esbo, kommer snart att gå abikurs som kostar ungefär 200 euro.
– Jag jobbar som handbollsdomare och jag får ungefär 25 euro per match, så det är åtta matcher. Jag måste jobba två-tre veckoslut för att få ihop pengarna, säger han.
Utbildningssociologen Sonja Kosunen har undersökt prepkurser och konstaterat att de som deltar i dem i hög grad kommer från ekonomiskt bättre bemedlade familjer.
– Vi kan anta att samma sak gäller även abikurserna. När pengar är inblandade blir det en fråga om jämlikhet, vilket rimmar illa med gratis utbildning som är en viktig finländsk princip, säger hon.
Se Spotlights granskning av hur högskolornas antagningsreform påverkat gymnasieelever här nedan.
