Coronapandemin har tvingat en del storfilmer till streamingtjänster och filmdirektörer menar att det här kan bli vardag i framtiden. Experter tror att biografen finns också i framtiden, men om streaming får en större roll är små filmskapares framtid osäker.
Film är bäst på bio, det var Svensk Filmindustris slogan i många år, innan det för fem år sedan ersattes av ett mindre filmcentrerat motto: Det finns alltid en orsak att gå på bio.
Och så har det ju alltid varit. Ända sedan bröderna Lumière ordnade historiens första biografupplevelse i mars 1895 har filmens huvudsakliga plats varit biografsalongen. Oavsett om det är John Travolta, Denzel Washington, Krista Kosonen eller Sofia Helin som lockar; om du vill se John McClane, Gandalf eller någon inkarnation av Lara Croft så har du styrt dina steg mot biosalongen. ALLA filmer som är nåt har haft sin premiär på bio, trots att den kommer på VHS eller DVD tre månader senare.
Men så kom covid. Sedan pandemins utbrott har kundmängderna globalt sjunkit, och i en av de viktigaste marknaderna vad gäller internationella succéer, USA, till en femtedel av normala nivåer.
Undantaget är länder i östra Asien samt Australien och Nya Zeeland, där man lyckats hålla coronaviruset i schack. I Kina har biopubliken slagit rekord efter att förra vårens nedstängningar tog slut.
Biograferna lider alltså, och filmindustrin med den. Flera storfilmer har lagts på is – till exempel skulle Daniel Craigs sista Bond-film ha premiär i april ifjol, som blev november, som nu har blivit oktober i år, medan Marvel har åtminstone tre superhjältefilmer som sitter och väntar – men ett annat för bio-entusiaster oroväckande fenomen är att flera produktioner valt en helt annan väg.
Det finns en ritualfunktion med biografer, lite som att sitta i en kyrka
Samtidigt som Christopher Nolans hajpade Tenet misslyckades med att locka tillräckligt med publik till biosalongerna, bestämde sig Disney för att hoppa över bio-momentet och släppa sin live action remake av Mulan direkt på sin streamingsajt.
Det dröjde inte länge innan andra hoppade på tåget: Warners Wonder Woman 1984 blev den första av många blockbusters som studion kommer släppa direkt på streaming, parallellt med eventuella biopremiärer. Samtidigt har produktionsbolagen sålt flera filmer till till exempel Netflix, i brist på salonger att visa dem i.
Producenter på flera av de stora bolagen har öppet meddelat att coronasituationen kanske leder till en ny, permanent verklighet, där biografernas exklusiva status eliminerats. Sedan hemmavideons födelse har det varit en uttalad policy: först 90 dagar efter biopremiären släpps en film till VHS, dvd eller streaming. Så har Hollywood överlevt - men nu kan de tvingas överge sin strategi då folk inte vill gå och se deras svindyra filmer på bio.
Vi kan alltså snart leva i en situation där vi inte behöver gå på bio ens om vi är jättesugna på en ny film. Frågan är: kommer vi då alls att gå på bio?
"En katedralupplevelse"
Sara Ehnholm Hielm, filmkritiker, författare och förläggare, tror att publiken nog hittar till biograferna igen då risken för att smittas minskat och myndigheterna luckrar upp bestämmelser.
Bioupplevelsen är något speciellt, vilket alltid har varit dess triumfkort.
- Det är en överväldigande upplevelse, med bra bild och ljudåtergivning. Att sitta i mörkret gör att din koncentration är total, du är inne i bilden, i filmduken, säger Ehnholm Hielm.
- En stor sak är att du sitter med andra människor, det är en kollektiv upplevelse där du känner samma känslor som de här andra människorna. Jag tror det finns en ritualfunktion med biografer, lite som att sitta i en kyrka. Det blir som en katedralupplevelse, speciellt om det är en fin biograf.
Det finns också en social funktion, påpekar Ehnholm Hielm. En del går på bio för att få tillbringa tid med vänner eller sin partner, medan till exempel tonåringar kan gå på bio för att inte behöva vara hemma hos föräldrar.
Biofilmer och hemmafilmer kan bli olika genrer
Pia Grünler, chef för distribution på ett av Nordens största filmbolag, SF Studios, tror också att biografen har en speciell plats i våra sociala liv.
- Så fort vi får börja umgås igen tror jag att gå på bio är en av de sakerna vi verkligen vill göra. Precis som vi gärna går på restaurang trots att vi har fina kök hemma och kan laga egen mat så vill man gå ut och uppleva en film tillsammans på en biograf och kanske ta en fika eller en bit mat, säger Grünler.
- Man gör ett event av det, som ger en lite annan känsla än om man sitter hemma i soffan och tittar på någonting själv.
Men en del filmer kanske man hellre ser hemma. Grünler tror att en sak som verkligen kan bli annorlunda i framtiden är att vissa filmer görs för att de ska vara stora biohändelser, medan andra görs specifikt för streaming.
Eftersom filmbolagen verkar vilja släppa filmer på streaming, antingen i samtidigt som eller i stället för en biopremiär, så kan det vara en oundviklig utveckling. Men det är en utveckling som varit på gång länge, som pandemin tvingat fram snabbare än väntat.
Skillnaden kan synas i utbudet på biografer, ett utbud som trots allt styrs av publiken.
- En romantisk komedi kanske du inte behöver se på biograf men däremot vill du se en storslagen äventyrsfilm med högt produktionsvärde på bio, den är gjord för biografexponeringen i första hand.
Öppnar för kvartersbiografens renässans
Det som kan hända enligt Sara Ehnholm Hielm är att biograferna blir mer nischade. Kvartersbiografen kan igen bli en stark kraft i branschen, och även mer tekniska underverk som Imax-salar kan bli en form av nischad biograf.
- Jag var på filmfestivalen i Venedig på hösten och där trodde många av filmkritikerna att de här stora kedjorna, med många biografer, kommer försvinna och att den publiken blir hemma.
- Istället kommer det komma arthouse-biografer med starka egna linjer. Det här är såklart vad filmkritiker vill tro, säger Ehnholm Hielm.
I någon form tror hon det kan stämma, men att det inte bara blir konstfilm utan också biografer för Wonder Woman, gubben Pettson och Martin Beck.
Vad händer med konstfilmen och små filmskapare?
Sara Ehnholm Hielm vill istället oroa sig för branschen utanför Hollywood. Vad händer med små, finländska filmskapare om streamingtjänsterna och filmbolagen utökar sin makt på våra konsumtionsvanor? Är den europeiska konstfilmen hotad?
Risker uppstår enligt henne då små, inhemska filmer ska kämpa med stora produktioner på två fronter, dels om plats på biografer där utbudet kan vara mindre än före pandemin, dels om synlighet på streamingplattformar med tusentals titlar.
Man kan inte lita på att de stora, globala företagen ska marknadsföra finländsk film
- Redan nu tycker jag marknadsföring har blivit för viktigt, hajpen är jätteviktig. Det är väldigt svårt att synas i konkurrensen, och det handlar om att vi har en global filmmarknad.
- Alla i världen tittar på ungefär samma filmer. Så för en finsk film till exempel att komma fram inom en streamingtjänsts egna marknadsföringsapparat... Så klart kan fast Filmstiftelsen marknadsföra att en film finns på en streamingtjänst men man kan inte lita på att de stora, globala företagen ska göra det för en.
Ehnholm Hielm menar att filmfestivalerna har haft en stor roll i att sprida mindre filmer från mindre länder. Om streaming börjar dominera marknaden finns det en risk att alla snart på allvar tittar på enbart samma filmer. Det är redan svårt att hitta material man inte vet att man söker efter på streamingsajter, påpekar hon.
Filmkritiker som hon är vill hon slå ett slag för kritikernas roll i det hela.
- Jag tycker man själv behöver mer guidning än man får. Det är frustrerande att hitta i utbudet, och jag förstår inte hur folk som inte alls känner till film hittar.
- Så där tycker jag det definitivt skulle fungera med någon som kan tipsa om vad som är bra, som inte är deras [streamingtjänstens] marknadsförare – för deras uppgift är att säga att allt är bra!
Finns efterfrågan på nordisk, inhemsk film
Pia Grünler på SF Studios tror ändå att vänner av nordisk film inte behöver bli besvikna även om streaming blir en viktigare plattform.
Flera globala aktörer, däribland Netflix och HBO, har visat intresse för nordisk film och den nordiska marknaden, på samma sätt som Disney och Warner visar intresse för de växande marknaderna i Asien.
Samtidigt finns nordiska plattformar, som Viaplay, Cmore och de nordiska public service-bolagen, som alla satsar stenhårt på nordiska filmer. Filmer som bland annat SF Studios ofta är med och producerar.
- Streamingtjänsterna är väldigt angelägna att få nytt innehåll, för oavsett om man ser hemma eller på bio så vill man ju ha nyheter hela tiden. Så de är fortsatt mycket intresserade av att både gå in som samproducenter och att köpa visningsrätten till våra lokala filmer, säger Grünler.
