Det amerikanska riksrättssystemet (impeachment) är ovanligt i världen och är i grunden en politisk rättegång. Det folkvalda parlamentet (kongressen) är både lagstiftare och domare.
I Finland är riksrätten i regel sammansatt av jurister och är ett permanent organ. Den enda större likheten med USA:s system är att det är parlamentet som fattar beslut om åtal mot presidenten.
Om Finlands president åtalas i riksrätten kan hen dömas till fängelse enligt strafflagen. USA:s president kan i praktiken endast avsättas och förhindras från att ställa upp i allmänna val igen.
Senaten har stora fullmakter
USA har ingen egentlig lagbok i stil med Finlands lag. Många rättsfall avgörs genom att man beaktar äldre prejudikat eller genom nytolkningar i domstolarna. Konstitutionen med sina många tillägg åberopas ofta.
Eftersom väldigt få presidenter hamnat i riksrätt i USA finns det utrymme för tolkningar och tvister om hur åtalet mot expresidenten Donald Trump ska skötas.
Konstitutionen bestämmer att det är representanthuset som beslutar om åtal och överhuset senaten som agerar domstol.
Senaten kan rätt långt bestämma hur förfarandet ska äga rum, exempelvis om det ska kallas in vittnen eller inte.
Oklara formuleringar
Presidenten kan enligt konstitutionen endast åtalas för förräderi, mutor och andra “high crimes and misdemeanors”. Uttrycket kan översättas med “speciella brott och förseelser”.
Uttrycket är inte definierat och öppnar därmed för vida tolkningar. Det är senatens sak att tolka vad uttrycket betyder och om Trumps ageranden faller under den beskrivningen.
Senaten har också rätt att besluta om Trump överhuvudtaget ska kunna fällas efter att han lämnat ämbetet. Även på den här punkten är författningen oklar.
Konstitutionen säger dock klart att det krävs två tredjedels majoritet i senaten för en fällande dom och avsättning. En hemlig omröstning kan hållas endast om 80 procent av senaten kräver det.
Eftersom Trump redan avgått som president kan han inte avsättas, men om han fälls för det brott han åtalats för har senaten rätt att med enkel majoritet besluta att han inte längre får ställa upp i allmänna val i USA.
Riksrätten i Finland behandlar åtal mot presidenten, ministrarna, justitiekansler, justitieombudsmannen och ledamöter i de högsta rättsinstanserna (Högsta domstolen HD och Högsta förvaltningsdomstolen HFD).
Republikens president kan endast åtalas för landsförräderi, högförräderi och brott mot mänskligheten.
Det krävs att tre fjärdedelar av riksdagen röstar ja för att åtala presidenten.
Domstolen finns redan klar om ett fall dyker upp
Riksrätten är permanent tillsatt och tillsätts därmed inte separat för något rättsfall.
Medlemmar är HD:s och HFD:s presidenter och tre hovrättspresidenter. Dessutom har riksrätten fem medlemmar som väljs av riksdagen för en fyraårsperiod. De behöver inte vara riksdagsledamöter. Till och med år 2023 är de:
- Riksdagsledamot Antti Häkkänen (Saml), juris magister
- Riksdagsledamot Johannes Koskinen (SDP), vicehäradshövding
- Advokat Anssi Kyllönen
- Riksdagsledamot Leena Meri (Sannf), vicehäradshövding
- Vanda stadsdirektör Ritva Viljanen, juris kandidat
Riksrätten i Finland har sammanträtt endast fyra gånger i landets historia.
Senast skedde det 1993, då riksdagsledamot Kauko Juhantalo (C) dömdes till ett års villkorligt fängelse för mutbrott då han var handels- och industriminister 1993.
Sverige har ingen riksrätt
I Norden existerar riksrätten som specialdomstol i Finland, Norge, Danmark och Island. Den svenska riksrätten avskaffades 1974 efter att inte ha behandlat ett enda fall på 120 år.
Den isländska riksrätten (landsdomstolen) har bara behandlat ett enda fall sedan den inrättades 1905. Det handlade om hur statsminister Geir Haarde skötte sitt jobb under finanskrisen 2008.
I Norge har riksrätten sammanträtt åtta gånger, men inte en enda gång sedan 1927.
Den danska riksrätten sammanträdde senast 1995 då den förra justitieministern Erik Ninn-Hansen fälldes för sina åtgärder mot tamilska flyktingar.
Källor: Yles arkiv, Library of Congress, National Archives, Finlex, riksdagens arkiv, RÚV, NRK, BBC.
