De flesta av oss har gjort det och alla av hos har sannolikt hört det. När vi talar i offentliga sammanhang kan det ibland bli tokigt. Vi uttalar ord fel eller så får vi annars bara muntliga hjärnsläpp. Språkpodden Näst sista ordet frågade efter era bästa exempel. Här har vi samlat de roligaste.
Sprittsmidning i stället för smittspridning och köldskörtel i stället för sköldkörtel.
Ibland vill vi säga en sak men så ploppar det ut något annat. Och ibland använder vi också ord och uttryck som vi inte är riktigt säkra på.
Vi bad er komma med exempel på när det här gått riktigt galet.
Lyssna också på veckans avsnitt av Näst sista ordet - där hör flera berättelser om att säga fel inför publik. Både programledare Jens Berg och språkexperten Jenny Sylvin delar med sig av sina tabbar.
Här kan du ändå läsa några av de bästa exemplen på felsägningar som ni råkat ut för.
Jag höll en gång ett föredrag om marknadsföring och kommunikation för företagets internationella ledning.
När jag skulle tala om ”Whatsapp” fick jag blackout och talade av misstag om ”up yours” tills jag märkte en pinsam tystnad och konstiga blickar.
Det var så pinsamt att jag inte ens klarade av att be om ursäkt.
Ninni
Jag var ungefär 45 år då jag fattade att det heter anekdot. Hade alltid talat om ankedot! Vilket fiasko! Det uttalade jag för övrigt fia- sko som yngre.
A So Ma
En kollega använde i flera år ordet "opponera" då hen menade "ponera". Det kunde bli tokigt ibland, men ingen hade mage att tillrättavisa personen kanske för att hen var i chefsställning.
Jeppis
Då jag inför publik skulle tala om för- och nackdelar blev det istället fram- och bakdelar. Jag fortsatte tala av bara farten, men efter en stund pausade jag och fick skrattande rätta till det.
Anne
Pinsamheter i skolan
Brådska, tanskriddhet eller nervositet kan vara några orsaker till att vi ibland säger fel. Ett ställe där det kan vara nervöst är i skolorna och på föräldramöten.
Vi skrattade gott när en studentförälder pratade länge och väl om dimensionen. Han menade dimissionen.
Gymnasieläraren
Jag hade en studerande som i ett prov skrev ”trampa i kadavret” då hen menade ”trampa i klaveret”. Mycket beskrivande. Tycker nästan att den nya versionen är mera beskrivande.
Lärare
Men felsägningar sker också på andra sidan av katedern.
Jag var en gång på ett föräldramöte där läraren uppmanade oss att köpa fylleri-böcker till våra barn! Böcker att fylla i, var väl det hon försökte säga.
Lotta
Vår schweiziska föreläsare frågade oss häromdagen vilken dag vi skulle skriva tenten för kursen, eftersom han var skeptisk till att vi skulle klara den.
Någon i klassen svarade: ”nästa vecka” varpå han då svarade: ”då finns det hopp om underlivet”. Ett språkligt misstag, men väldigt kul!
Plugghästen
Näst sista ordet tipsar
De flesta felsägningar sker i stunden och är roliga.
Men i vissa fall kan det handla om att personen som talar konstant uttalar ett ord felaktigt eller fyller ut sitt tal med “liksom”, “dehäran”, “vad heter det” eller “typ”.
Hur ska vi som vänner, kollegor eller åhörare reagera då? Ska vi påtala det eller blir det enbart pinsamt? Och vilka knep kan vi ta till för att inte utsätta för oss direkta klavertramp när vi talar i offentligheten?
I Näst sista ordet ger språkexperten Jenny Sylvin oss konkreta tips på hur vi blir bättre talare.
– Vi fyller i med “detdäran” och “liksom” när vi behöver ta en tankepaus och vänta på att tankarna ska hinna ikapp talet. Vi behöver tankepauser när vi talar och de är alldeles vilsamma även för lyssnaren. Men håll dem gärna som pauser! Invänta i tystnad nästa tanke – den kommer nog, säger Jenny Sylvin.
