Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman godkände och beställde sannolikt också mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi år 2018. Det framgår i den amerikanska underrättelserapport som offentliggjordes i kväll. Den två år gamla rapporten har hittills varit hemligstämplad.
Jamal Khashoggi mördades inne på Saudiarabiens konsulat i Istanbul år 2018. Han gick in på konsultatet den andra oktober för att hämta dokument för att gifta sig med sin turkiska fästmö Hatice Cengiz – men kom aldrig ut levande.
I underrättelserapporten framgår det att det är högst osannolikt att saudiska tjänstemän skulle ha mördat Khashoggi utan kronprisens godkännande.
Khashoggi uppges ha setts som ett hot mot kungadömet, och kronprisen ska ha stöttat våld ifall det behövs för att tysta journalisten. Operationens mål var att fängsla eller döda honom.
Den uttalade kronprinskritikern Khashoggi var bosatt i USA och skrev kolumner och opinionstexter för tidningen Washington Post. Han mördades och styckades på konsulaltet i Istanbul.
Det som enligt rapporten ytterligare är bevis på att kronprinsen ligger bakom mordet är faktumet att han tidigare stött våldsamma metoder för att tysta kritiker utomlands.
Rapporten listar också totalt 21 personer som underrättelsetjänsten är säker på att har deltagit i eller varit ansvariga för mordet på Khashoggi. 15 av dem tillhör kungahusets väpnade insatsstyrka.
Resesanktioner för 76 personer
Beskedet var väntat, och bland annat den amerikanska underrättelsetjänsten CIA och många amerikanska politiker misstänkte redan strax efter mordet att kronprinsen hade ett finger med i spelet. Tidigare har också FN pekat ut kronprinsen som huvudmisstänkt i fallet.
Det är ändå första gången rapportens innehåll offentliggörs för allmänheten, och första gången USA officiellt beskyller Saudiarabien för mordet.
Det innebär också att Biden nu står inför att officiellt definiera förhållandet till Saudiarabien och dess kungafamilj. Saudiarabien ses trots allt som en viktig strategisk partner.
Biden talade med kronprinsens far – Kung Salman – i går i något som anses vara ett försök att mildra dagens smäll. Under gårdagens samtal nämndes rapporten inte, och bägge sidor sa sig åter ha bekräftat den årtionden långa alliansen och förbundit sig till samarbete.
Under kvällen meddelade USA:s utrikesminister Antony Blinken om nya sanktioner mot Saudiarabien.
USA inför nu resesanktioner mot 76 saudier och ekonomiska sanktioner mot en tidigare saudisk underrättelsetjänsteman och mot kronprinsens personliga vaktstyrka, en väpnad insatsstyrka som lyder under kungahuset.
Kronprinssen själv finns inte på sanktionslistan.
FN:s människorättsexpert Agnes Callamard som granskat mordet på Khashoggi kräver nu att också kronprinsen ska hamna på sanktionslistan.
Enligt Callamard borde sanktionerna bland annat riktas mot kronprinsens personliga tillgångar. Dessutom kräver hon att USA ser till att all information kring fallet är offentliggjord.
I januari ställdes elva personer inför rätta i Saudiarabien för mordet på Jamal Khashoggi. Fem personer fick dödsstraff, men straffen ändrades senare till 20 år i fängelse efter att de förlåtits av Khashoggis familj. Tre andra dömdes till kortare fängelsestraff.
Hur går det för vapenaffären?
Bidens företrädare Donald Trump ville inte lägga ansvaret på kronprinsen under sin tid som president, och fortsatte att försvara bland annat vapenaffärer med Saudiarabien.
Trump värnade om en nära relation till Saudiarabien, medan Biden å sin sida sagt sig vilja kalibrera om relationen.
Biden är exempelvis endast i kontakt med kung Salman, i motsatts till hur Trump och hans svärson och rådgivare Jared Kushner skötte relationen. Kushner bröt mot traditionen genom att upprätthålla direkt kontakt med kronprinsen.
I praktiken styrs Saudiarabien av den 35-årige kronprinsen, även om flera motsätter sig hans politik. Han har bland annat låtit fängsla kvinnorättsaktivister, och fattat flera riskabla utrikespolitiska beslut – resultatet av ett av dem är den humanitära krisen i Jemen som uppstått i samband med proxykriget mellan Saudiarabien och ärkefienden Iran.
Bara en dryg vecka efter att Biden tillträdde som president lade hans administration en vapenaffär med Saudiarabien på is med hänvisning till risken för att vapnen används i det redan hårt krigsdrabbade Jemen.
Trots att Biden uppgav att USA slutar stödja Saudiarabiens militära attacker i Jemen då han presenterade sin utrikespolitiska strategi efter att han tillträtt dom president, sa han ändå att USA fortsättningsvis stödjer landet i fråga om att skydda sin suveränitet och sina territorier.
Nu återstår det alltså att se hur det går med de frysta vapenaffärerna. Enligt anonyma källor till nyhetsbyrån Reuters kommer Bidens administration eventuellt att häva affärerna helt och hållet.
Enligt källorna skulle USA begränsa framtida vapenaffärer till att innefatta endast vapen som används för försvar.
Källor: Reuters, AFP
