Läkare saknar både tid och kunskap för att stödja patienter.
Antalet typ 2-diabetiker i Finland ökar med 30 000 varje år, och liksom för hjärtpatienter är kosten en starkt bidragande riskfaktor. Men läkare saknar både tid och kunskap för att stödja sina patienter.
Studier visar att en växtbaserad kost kan hjälpa typ 2-diabetiker och hjärt- och kärlpatienter att bli friskare från sin sjukdom. I USA rekommenderas den växtbaserad kosten av diabetesförbundet, men i Finland förespråkas den inte av vare sig läkare eller patientorganisationer.
Det beror bland annat på att man inte tror att patienter klarar av en intensivare omställning av kosten, och att man litar på medicineringen.
Pirkko Brand från Lovisa har haft typ 2-diabetes i närmare 30 år. Hon har varit ordförande för den lokala diabetesföreningen, deltagit i utbildningar och själv arrangerat matlagningskurser.
Ändå har hon aldrig hört talas om att en växtbaserad kost skulle kunna både stoppa och vända hennes sjukdomsförlopp.
- Det är det här med att man ska undvika kolhydrater man talar om. Ingen juice, mycket lite frukt, bröd och inte heller gröt, säger Brand.
För programmet Spotlight uteslöt Brand alla animaliska livsmedel ur sin kost. Mindre än två månader in i kostomställningen hade hon minskat insulindoseringen från 41 till 18.
Jag nyper mig själv i armen ibland för det känns nästan som en dröm. Jag känner mig så lätt och sover så gott. Jag är intresserad av omgivningen och folk på ett helt annat sätt igen.
Pirkko Brand
Samtidigt som hon kunde minska på medicineringen gick hennes sockervärden ner och både inflammationerna och leverns fetthalt minskade.
- Pirkkos värden har blivit väldigt mycket bättre. Med tanke på att det gått en så kort tid är jag ärligt talat överraskad över att se så här stora förändringar, säger läkaren Juha Lempiäinen som analyserat labbresultaten.
Också den 35-åriga hjärtpatienten Heidi Mattsson deltog i kostomställningen. För hennes del var förändringarna inte lika dramatiska.
- Att vi inte såg så stora förändringar för Heidis del beror dels på att hennes blodvärden redan från början var bättre, bland annat tack vare förändringar i livsstilen och effektiv medicinering vilket så klart hör till efter en hjärtinfarkt, säger Lempiäinen.
”Det är inte så viktigt vad man äter”
Pirkko Brands goda resultat är inget bevis för den växtbaserade kostens fördelar, däremot följer de de resultat man sett i studier där en växtbaserad kost både har stoppat och vänt sjukdomsutvecklingen för personer med typ 2-diabetes.
Liknande resultat har man även sett bland hjärt- och kärlpatienter. En växtbaserad kost är den enda kost som i studier påvisat tillbakagång av hjärtkärlsjukdom.
Men då vi frågar läkare och patientorganisationer om en växtbaserad kost kunde rekommenderas till kroniskt sjuka i Finland, hänvisar man till de allmänna kostråden som inkluderar sötsaker, mejeriprodukter och 500 gram rött kött och charkprodukter i veckan.
- Tack vare dagens moderna behandlingsmetoder är det inte så viktigt vad man äter eftersom man kan anpassa medicineringen individuellt, säger Sari Koski som är utvecklingschef vid Diabetesförbundet
På Finska Diabetesförbundets webbsidor skriver man att "Diabetiker ska äta samma typ av kost som rekommenderas till hela befolkningen". På en skild sida skriver man att även vegetarisk och vegansk kost lämpar sig bra för diabetiker. Något om dess fördelar jämfört med animaliska produkter står det inte.
Ändå anser Koski att förbundet är tillräckligt tydlig kring den växtbaserade kostens fördelar på sin webbsida.
- Vi hänvisar till de allmänna näringsrekommendationerna, men de går att sammanställa enligt vad som passar en själv bäst. Vissa hittar fördelar med att äta en kost låg på kolhydrater och även om en växtbaserad kost är bra för någon passar den kanske inte någon annan, säger Koski.
Växtbaserad kost klår de allmänna rekommendationerna i diabetesstudie
Även om det skulle vara bättre att följa de allmänna kostråden än att äta som medelfinländaren äter idag verkar det som att den helt växtbaserade kosten baserad på hela vegetabilier överträffar dem. Åtminstone när det gäller de sjuka.
Till exempel enligt en studie från 2006 delades 99 personer med typ 2-diabetes upp i två grupper. Den ena skulle äta en vegansk diet med låg fetthalt och den andra gruppen åt en hälsosam blandkost som följde näringsrekommendationerna.
Efter 22 veckor hade båda grupperna förbättrat sina sockervärden, men de som åt helt växtbaserat gick ner mera i vikt och fick bättre resultat. 43 procent från gruppen som åt växtbaserat och 26 procent från referensgruppen kunde minska på sin medicinering.
Mikael Fogelholm är professor i näringslära och har varit med och utformat både de nationella kostråden och Hjärtförbundets kostrekommendationer.
- Det är bra att patientorganisationerna hänvisar de sjuka till de allmänna kostrekommendationerna. Om man tänker på vetenskapliga bevis så passar de mycket bra för diabetiker både i förebyggande syfte och även om man redan har typ-2 diabetes.
Varför har man med mejeri- och köttprodukter i kostrekommendationerna, finns det studier som visar att de skulle ha en positiv effekt?
- Nej, men i kostrekommendationerna ingår inte bara hälsosam mat utan pyramiden visar den vanliga maten som vi äter och i hurdana proportioner man borde äta. Men om man tittar på hjärtpatienter så skulle jag personligen tänka att man behöver högst minimalt med kött, och inte är det så nyttigt med mjölkprodukter heller.
Men skulle det inte vara tydligare att lämna bort godis och läsk och kött och sånt som inte är hälsosamt?
- Nej, det tycker jag inte för människorna äter det.
Dagens kostrekommendationer släpar efter
Diabetes är landets vanligaste kroniska sjukdom. Antalet ökar stadigt och idag räknar man med en halv miljon sjuka.
- I de allmänna kostrekommendationerna står det bland annat att man får äta mejeriprodukter och 500 gram rött kött och charkprodukter i veckan och det kan inte på något sätt ses som optimalt ur ett hälsoperspektiv. Att få i sig protein via baljväxter, nötter och fullkornsprodukter är hälsosamt på en helt annan nivå, säger läkaren och neurologen Juha Lempiäinen som specialiserat sig på den växtbaserade kostens fördelar.
- Eftersom man vet att växtbaserad kost är sunt och gör gott för hjärt- kärlpatienter och diabetiker så borde Hjärt- och Diabetesförbundet vara tydliga med att folk ska äta en växtbaserad kost som är erkänt hälsosam, fortsätter han.
Han får medhåll av Mikaela Grotenfelt-Enegren som är forskare och specialistläkare inom hälsovård.
- Alla vi finländare skulle må bra av att äta mindre animaliska livsmedel. Problemet är att näringsrekommendationerna släpar efter om man jämför med de studier som finns idag. Forskning visar till exempel att en växtbaserad kost har en positiv effekt på glukosbalansen. Och det är lätt för diabetiker att följa med hur dieten påverkar deras sockervärden, säger hon.
Köttkonsumtionen ner med 80 procent
En av orsakerna till att fetma och folksjukdomar som typ 2-diabetes ökar är fel slags kost. Överkonsumtion av djurprodukter och ohälsosamma raffinerade livsmedel är globalt sett dödligare än alkohol, oskyddat sex, tobaksrökning och droger tillsammans.
Enligt folkhälsorapporten FinTerveys från 2017 skulle ett minskat intag av mättade fetter, som finländarna främst får i sig via mejeriprodukter och kött, gynna folkhälsan.
På 1950-talet, innan industrialiseringen av jordbruket kom igång i Finland, åt vi i genomsnitt 15 kilogram rött kött, nästan inget vitt kött och 2 kilogram ost per år. I dag äter vi 27 kilogram rött kött och ungefär lika mycket ost per år.
Det innebär att Finländaren konsumerar strax över kostrekommendationernas högsta rekommenderade mängd på 26 kilogram rött kött och charkprodukter om året.
Men vill man äta hållbart både ur ett klimat- och hälsoperspektiv så är det enligt EAT Lancet-rapporten högst fem kilogram rött kött i året som gäller. Det motsvarar ungefär en hamburgare i veckan.
"Studierna räcker inte"
I rekommendationerna för god medicinsk praxis inom vården i Finland finns inte den växtbaserade kosten med. Det är något som läkaren Juha Lempiäinen tycker är beklagligt.
- Det skulle vara ett verkligt stort steg framåt om god medicinsk praxis förespråkade en växtbaserad kost. Det är inte så vanligt att läkare känner till hälsofördelarna med att gå från en sund blandkost till en helt växtbaserad kost, säger han.
Men enligt Ursula Schwab, som är professor i näringsterapi vid Östra Finlands universitet, och som har varit med om att sammanställa god medicinsk praxis ges kostråd endast om det finns strikta medicinska grunder till det.
Den växtbaserade kostens potential anses inte väga tillräckligt tungt för att en växtbaserad kost ska kunna rekommenderas.
Läkare saknar tid och verktyg för att hjälpa patienter till ett friskare liv
Spotlights granskning visar att läkarkåren ofta saknar både kunskap och verktyg att stödja sina patienter till en hälsosammare livsstil. Fortfarande kommer endast en till två procent av läkarnas studiepoäng från näringslära.
- De senaste 10 åren har läkarstuderande systematiskt fått undervisning i näringslära, men när jag studerade hade vi mycket, mycket lite undervisning om kost och hälsa, säger läkaren Harri Niinikoski som är professor i medicinsk näringslära och utbildar läkare vid Åbo Universitet.
Så kan det finnas brister i kunskapen för dem som utbildade sig tidigare?
- Ja, så kan det vara. Det skulle säkert vara bra om de gick någon form av fortbildning, säger Niinikoski.
Satsningar på den preventiva vården skulle ge besparingar i miljardklassen - ändå saknar de flesta kommunerna näringsterapeuter
Eftersom typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar är så vanligt blir det dyrt för samhället - varje år kostar sjukdomarna och deras följder över fem miljarder euro.
- När det gäller diabetes skulle man kunna spara över en halv miljard euro i året i Finland genom att satsa mer på den förebyggande vården. Och det gäller ju bara diabetespatienter. Sen har vi ju också alla cancer- och hjärt- och kärlsjukdomspatienter där det preventiva arbetet också skulle kunna betyda stora, stora inbesparingar, säger läkaren Mikaela Grotenfelt-Enegren.
Men läkarna har i dag för lite tid för att kunna erbjuda sina patienter mer ingående rådgivning och enligt både Niinikoski och Grotenfelt-Enegren saknar läkarna kunskap för att kunna stötta och motivera patienter till förändring.
Utbildade näringsterapeuter skulle kunna avlasta läkarkåren, men endast 20 procent av kommunerna har en egen näringsterapeut och det är oftast bara de mest allvarliga fallen som får en remiss.
De senaste tjugo åren har trenden istället varit att allt mer pengar slussas över till specialsjukvården där personer med långt framskriden sjukdomsbild slutligen hamnar.
Texten redigerad, 5.4.2021 kl 9.50: Tillägg: överkonsumtion av djurprodukter och ohälsosamma raffinerade livsmedel är globalt sett dödligare än alkohol, tobaksrökning, droger och oskyddat sex tillsammans.
Texten redigerad, 5.4.2021 kl 14.15: Vad man skriver om växtbaserad kost på diabetesförbundets webbsidor har förtydligats.
