Landslagskaptenen Tim Sparv räds inte att ge sig in i samhällsdebatten. Under de senaste åren har han lagt ut texten om jämställdhet, polisvåldet i USA, rasism och klimatförändring. Han är väl medveten om att hans engagemang inte faller alla i smaken.
Sparv har märkt att idrottare som tar ställning i samhällsfrågor upplevs som kontroversiella i vissa kretsar. Han minns väl responsen efter matchen mot Wales i september.
Matchen inleddes med att bägge lagen knäböjde för att visa solidaritet för den världsomspännande rörelsen mot rasism. Det var sannolikt första gången som ett finländskt landslag tog ställning mot rasism i samband med en match.
– Det finns fortfarande rasism i vårt samhälle och det märks också på fotbollsplanerna. Trots att vi är inne i 2020-talet och alla tror att mänskligheten har utvecklats så har vi fortfarande mycket att förbättra, säger Sparv i en intervju för Yle Urheilu.
Landslagets initiativ upprörde somliga
Många finländska fotbollsvänner hörde av sig och sade att de var stolta över landslaget. Men det fanns också folk med motsatt åsikt.
– Fula kommentarer är ganska vanliga på sociala medier. Responsen efter att vi hade knäböjt var ändå en liten överraskning för mig. Det kom ”white lives matter”-kommmentarer och allmänt motbjudande reaktioner. Det var vissa som hotade att de aldrig mer kommer som publik till våra matcher, berättar Sparv.
Responsen kom huvudsakligen till Sparvs och landslagets kanaler på sociala medier. Kritikerna sade sig vara frustrerade över att politiken tog utrymme inom idrotten. Man uppmanade spelare att fokusera på fotbollen.
– Det är en ganska allmän kommentar då en idrottare tar ställning i samhällsfrågor. Men jag tycker inte att det handlar om politik. Snarare mänskliga rättigheter, säger Sparv.
Den alltmer polariserade samhällsdebatten märks tydligt i den respons som Sparv får. Merparten har dock varit uppmuntrande.
– Många uppskattar det faktum att landslaget tar samhälleliga initiativ. Att knäböja var inte bara min grej, utan hela laget stod bakom det. Alla spelare och hela staben vill bekämpa rasism.
Frän respons på sociala medier
Sparv insåg för sju-åtta år sen att det finns större frågor i livet än fotbollsframgångar. Sen dess har han allt oftare uttalat sig i olika sammanhang.
– Jag var ganska självisk då jag var ung. Jag ville bara träna, fokusera på mina grejer och utvecklas som spelare. Då jag blev mer erfaren förstod jag att det finns andra intressanta frågor att diskutera.
Reaktionerna lät inte vänta på sig. Han blev genast van vid negativ och stundvis till och med från frän respons. Till en början sved kritiken i skinnet på honom, men han har blivit härdad under årens lopp.
Han betonar att han gärna för en dialog och lyssnar på motsatta åsikter om diskussionens ton är saklig.
– Om någon vill argumentera sakligt är det lätt att komma fram till en kompromiss eller åtminstone prata om saken. Vi kan vara av olika åsikt. Men ofta finns det alltför många som bara skriker och svär på sociala medier. Jag orkar inte diskutera med dem.
Alla kan dra sitt strå till stacken
Att tiga har aldrig varit ett alternativ för Tim Sparv. De senaste årens händelser har visat att han är långt ifrån den enda idrottaren som resonerar så.
Han har följt utvecklingen med glädje.
– Det har varit fint att se att idrottare som LeBron James och Megan Rapinoe har utnyttjat sin ställning för att försöka påverka samhället. De är goda förebilder för oss alla.
Han tror att alla kan dra sitt strå till stacken för att göra världen till en aningen bättre plats.
– Det är ganska otroligt vad Greta Thunberg har fått till stånd. Det bevisar att också en individ kan påverka saker och ting.
– Jag vill att Finlands landslag är mer än bara ett framgångsrikt fotbollslag.
Texten baserar sig på Yle Urheilus artikel: Suomen jalkapallomaajoukkueen historiallinen kannanotto toi Tim Sparville uran pahimman vihapalauteryöpyn – "Joku kirjoitti, ettei tule enää katsomaan meitä"
