Regeringskvintettens lösning i ramförhandlingarna innehåller nedskärningar, stöd för torven och förbättringar i sysselsättningen. Enligt uppgifter till Yle har regeringen förbundit sig till nedskärningar för cirka 370 miljoner euro för år 2023.
Här kan du läsa vår direktrapportering om regeringens lösning om budgetramarna.
I höstens budgetförhandlingar väntas regeringen komma överens om skatteändringar som ger 100–150 miljoner euro mer i statskassan, i praktiken innebär det alltså att skatterna höjs.
Yle har inte fått tidtabellen bekräftad, det vill säga om skattehöjningarna träder i kraft år 2022 eller först 2023.
Enligt regeringens avtal kommer skattehöjningarna inte direkt att gälla företag. Det här har varit ett viktigt mål för Centern.
Nästa år får statens utgifter gå över ramen som förhandlats fram under regeringsförhandlingarna 2019 med 900 miljoner euro. En stor del av summan består av hur utgifterna mellan kommunen och staten fördelas och av höjningar i EU-medlemsavgiften.
År 2023 får ramen överstigas med högst 500 miljoner euro. Summan är på samma nivå som i statsminister Sanna Marins (SDP) kompromissförslag som togs fram nu under ramförhandlingarna.
Torvproducenterna stöds med tiotals miljoner i år
Regeringen stöder torvproducenterna med ett tilläggsstöd på 60 miljoner euro i år. Nästa år ligger stödsumman på 10 miljoner.
Den undre gränsen för skattefri torvförbränning höjs under åren 2022–2029. Den undre gränsen för att skattefritt bruk höjs från 5 000 megawattimmar till 10 000 megawattimmar per torvkraftverk under åren 2022–2026.
Under åren 2027–2029 sänks gränsen till 8 000 megawattimmar och år 2030 återgår man till den nuvarande nivån på 5 000 megawattimmar.
Produktionen som man behöver betala skatt för blir alltså den del som överstiger maxgränsen. Förändringen gynnar i synnerhet små kraftverk.
Regeringen är överens om hur torvstödet ska se ut, men ett officiellt beslut fattas först under höstens budgetförhandlingar.
Utsläppen ska kompenseras
Samtidigt beslutar regeringen om hur utsläppen för torvbränningen ska kompenseras. Utsläppen beräknas ligga på 0,1 miljoner ton koldioxid.
Regeringspartierna har kommit överens om att kompensationen ska hittas i trafiken, skogssektorn och inom jordbruket.
Regeringen enades också om en prismodell som ska träda i kraft 2022. Syftet med modellen är att säkra att torvens konkurrensfördelar inte ökar jämfört med andra former av bränsle om utsläppsrättigheternas pris plötsligt sänks. Om utsläppsrättigheternas pris sänks, höjs alltså torvskatten.
Den här modellen fanns redan med i förhandlingarna i höstas, men lösningen bekräftades nu.
Baktanken med lösningen är att Finlands klimatutsläpp inte ökar, även om förbränningen av torv ökar en del.
Det här var en viktig kompromisslösning för i synnerhet De gröna och Vänsterförbundet. Partierna vill säkra att Finlands totala utsläpp fortsätter minska.
42 000–52 000 fler ska få jobb
Regeringens mål är att sysselsätta ytterligare 42 000-52 000 fler finländare än nu fram till regeringsperiodens slut.
Sysselsättningsåtgärderna beräknas stärka de offentliga finanserna med 110 miljoner euro.
Detaljerna är ännu oklara, men en del av åtgärderna ser ut att ha socialpolitiska dimensioner.
Bland åtgärderna finns ändå inte beslut om lokala avtal eller nedskärningar i utkomststödet.
Däremot kommer rätten till arbetslöshetsdagpenningen i framtiden att avgöras utifrån inkomstnivån innan arbetslösheten, inte utifrån antalet arbetstimmar så som nu.
En arbetsgrupp inom Social- och hälsovårdsministeriet har tidigare föreslagit en inkomstgräns på 844 euro i månaden. Förändringen ska resultera i att kring 1 500 fler får jobb.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel "Tämän tiedämme hallituksen sovusta nyt: menoleikkauksia vuonna 2023 noin 370 miljoonaa euroa, turpeelle tukea 70 miljoonaa" skriven av Ari Hakahuhta och Hannu Tikkala. Översättningen gjordes av Saga
Mannila.
