Han känner sig stämplad, som en brottsling, säger han, torvföretagaren i Västnyland, Carl-Erik Grönroos. Han bryter växttorv i Mjölbolsta, Karis, och säsongen står för dörren när värmen kommer.
- Jag läser ju om torven varje dag i medierna, säger Grönroos. Det går inte att komma undan informationen om hur den körs ner i Finland just nu.
Tillsvidare påverkar debatten inte hans verksamhet. Statsägda Vapo, numera Neova, beställer hans växttorv, lokala odlare och djurägare likaså.
- Jag kör nu mitt race och försöker försörja min familj och mina anställda. Torvjobbet är visserligen mitt fria val men jag har satsat mycket pengar på det här och det har blivit en livsstil för mig.
Energitorven främsta boven
Grönroos bryter växttorv, som är det översta, tunna skiktet på en torvtäkt. Den torven används av odlare, bland annat i växthus men också av stall- och ladugårdar, som strö.
Som underlag i ladugården passar strö av växttorv utmärkt, den suger upp spillning väl. Torven har ett lägre ph-värde än trä eller sågspån och det gör att bakterier inte växer lika bra. Djurens infektioner hålls i styr.
- Växttorven är också bästa möjliga material att driva upp plantor, sade trädgårdsmästare Martti Rappu vid Hagalandet nyligen i en intervju.
Energitorven ligger under växttorven i en torvtäkt, den är mörkare och har ett högt värmevärde, därför har den använts i uppvärmning. Problemet med energi- eller bränntorven, som den också kallas, är att den förorsakar stora klodioxidutsläpp vid förbränning. Utsläpp som är illa för klimatet, utsläpp som Finland har lovat minska på.
Torvmossar och myrar lagrar koldioxid och att utnyttja dem innebär att lagren minskar. Vid torvbrytning frigörs koldioxid. Tidningen Helsingin Sanomat redogjorde nyligen för sin faktagranskning gällande torven i och med att en lobbningskampanj för inhemsk torv pågår. Du kan läsa HS granskning här.
Stränga miljökrav medför betydande investeringar
- Miljölovet i Mjölbolsta handlar uttryckligen om att bryta växttorv, berättar Carl-Erik Grönroos. Jag har investerat mycket här, bland annat i specialplanerade maskiner, som inte går att använda till annat än torvbrytning.
Han säger att investeringarna vid en torvtäkt handlar om flera hundratusen euro. På torvtäkten finns stora vattenreningsanläggningar, där vattnet passerar. Det finns pumpstationer och så kallade infiltreringsfält.
- Miljökraven är hårda för torvtäkter.
Torvlagret i Mjölbolsta är två till fyra meter tjockt. Växttorven utgör en halv meter av ytskiktet. Undertill finns bränntorv.
Säger du att det inte lönar sig att grunda en torvtäkt om man inte utvinner allt som finns att utvinna?
- Så är det. Det lönar sig inte att ta i bruk en torvtäkt om man inte kan ta ut allt som finns att ta till vara där. Men tillsvidare är det växttorv jag tar upp här. Det kan finnas torv att ta upp 20 år framåt, beroende på hur myndigheterna vill ha det med torven.
Han betonar att torvbranschen är liten i Västnyland.
- Tänk på de företagare som jobbar i branschen i mellersta Finland. De har jobbat med torven sedan 1970-talet. För dem är det här en jättestor fråga.
Uttaget av växttorv ökar, också exporten
Dan Björn, direktör, statliga bränsleföretaget Vapo eller Neova
Yle Västnyland ber Grönroos uppdragsgivare, statliga Vapo kommentera hans framtidsutsikter med växttorven.
- Grönroos torvtäkt i Mjölbolsta har en beställning på växttorv, säger direktör Dan Björn. Den närmaste framtiden ser bra ut, användningen av växttorv ökar och den går också att kompostera, vilket innebär mindre utsläpp. Växttorven år således mindre skadlig med tanke på klimatet - än bränntorven.
Björn säger att Finland ökar exporten av växttorv, efterfrågan finns. Växttorven är central med tanke på matproduktionen här hemma men också i till exempel Centraleuropa.
- Alla trädplantor i Finland drivs upp i växttorv i nuläget och här behövs stora mängder torv.
Däremot är läget för bränntorven dystert i Finland.
- Den körs ner snabbare än snabbt för tillfället, säger Björn.
Det förekommer uppgifter om att Vapo säljer mycket av sin torvmark nu, stämmer det?
- Det stämmer, bekräftar Dan Björn. Vapo äger mycket torvmark. De områden vi inte mera behöver säljer vi till följande markanvändningsform: skog, åkrar, jaktmarker, återställd våtmark.
Hur mycket är det här en följd av regeringens beslut att minska på torvanvändningen?
- Torvanvändningen i Finland minskar, det är ett faktum.
Jag har fyra månaders uppsägningstid. När telefonen ringer är det slut
Carl-Erik Grönroos, torvföretagare i Västnyland
Carl-Erik Grönroos följer med torvdebatten, det handlar om hans levebröd. Ett av hans uppdrag, på en torvtäkt i Ingå, tog nyligen slut efter att kontraktet sades upp. Torvmarken var arrenderad.
- Jag har fyra månaders uppsägningstid, säger han. Om det går illa så måste jag omorganisera firman ordentligt. Det finns ju potential att fortsätta i Västnyland i tiotals år men i nuläget vet jag inte hur det blir.
Artikeln uppdaterad med länkar 12.5.21 kl 1045/AS
