Den arabiska våren bidrar till att förnya begreppet konflikt, konstaterar Stockholms internationella fredsforsknings institut Sipri i sin nya årsbok.
Enligt Sipri är de folkliga upproren i Mellanöstern och Nordafrika exempel på hur konfliktbegreppet har ändrats under de senaste årtiondena. Det har blivit vanligare med mera komplexa konflikter, det vill säga stora fredliga demonstrationer, frånvaron av ledarfigurer, varierande krav på förändring och olika grader av våld.
Som en följd har internationella ingripanden blivit svårare och mer komplicerade att genomföra, menar fredsforskningsinstitutet.
Sipri:s årsbok dokumenterar hur det internationella världssamfundet har regerat på upproren i arabvärlden.
Årsboken tar upp allt från den FN-sanktionerade Natoledda Libyenoperationen, säkerhetsrådets sanktioner, vapenembargon och Arabförbundets fredsuppdrag i Syrien.
Färre men modernare vapen
Enligt SIPRI har antalet kärnvapenarsenaler minskat sedan 2011. Minskningen beror på att Ryssland och USA har gjort nedskärningar i sina lager av strategiska kärnvapen.
Samtidigt fortsätter kärnvapenstaterna att utveckla nya och mera moderna vapen.
Antalet fredsbevarande uppdrag samma som förr
De fredsbevarande uppdragen runt om i världen ligger på samma nivå som tidigare, det vill säga totalt 52 stycken.
Under 2011 påbörjades nya fredsbevarande uppdrag i bland annat Elfenbenskusten, Libyen och Syrien.
De här fredsuppdragen reflekterar ett starkare åtagande av omvärlden att skydda civilbefolkningen under väpnade konflikter. Samtidigt visar fredsuppdragen att det finns brist på samförstånd vad gäller själva genomförandet av operationerna, konstaterar Sipri.
Mia Madsen
