Livslågan är en nystartad förening som vill ha bättre vård. De efterlyser en dialog mellan patienter, sjukvårdspersonal och sjukhusledning. Anne Manner och Peter Knuts är några av krafterna bakom föreningen.
Livslågan är en samlande förening som vill arbeta för en god vård för alla. Initiativet kommer från Anne som för två år sedan skrev boken ”Ta ett piller och var tyst” och fick en enorm respons.
- Det händer alldeles för mycket sånt som inte får hända inom vården, säger hon.
Det mest tragiska tycker Anne är då människor är sjuka och springer år efter år till olika läkare och söker hjälp, men inte får någon. Då de till slut får en diagnos så är de kanske så svårt sjuka att det redan är för sent.
Fem läkare gav fel diagnos
Peter Knuts vet hur det känns. Han hade mått dåligt en längre tid med huvudvärk och yrsel och trötthet. Han hade besökt fem olika läkare, men ingen hade tyckt att det var något större fel på honom. På hälsocentralen i Malax skickades han ändå vidare till sjukhuset med en remiss för hjärnröntgen, men läkaren där gav honom en klapp på axeln och ville att han skulle gå på fysioterapi.
Peters fru blev rasande och ringde upp läkaren och då fick Peter åka in på hjärnröntgen, varpå de upptäckte en stor tumör i hjärnan. Det bar av i ilfart till Tammerfors universitetssjukhus där han blev akut opererad.
Den goda vården finns
Livslågans styrelse består av patienter, anhöriga och vårdare.
- Det finns många goda vårdare som ser felaktigheter och missförhållanden och vill göra något åt det, säger Anne.
Problematiken är mångfacetterad. Det handlar bland annat om andan på arbetsplatsen, dåligt ledarskap, hierarkin inom sjukvården där ”konsekvensexperterna”, alltså patienterna, anhöriga och vårdarna, har minst att säga till om.
- Läkarna kanske tror att vi är här för att bråka, men det är vi definitivt inte. Vi vill ha en dialog och mötas för att diskutera, så att också vi får ge vår syn på saken, säger Peter.
- Enligt lagen är den goda vården en självklarhet, men det fungerar inte så i praktiken.
Resursbrist ett ständigt argument
Då man diskuterar vården brukar kritiken tystna då någon representant inom vården kommer med argumentet ”resursbrist”. Men den goda vården kan ändå finnas, menar man på Livslågan.
- Det finns till exempel stora skillnader mellan olika läkare och hur pass lyhörda de är, och det har inget med resursbrist att göra, säger Anne.
Problemen är bland annat de allt större avdelningarna som i sin tur ger större anonymitet, stort personalombyte gör att man inte lär känna patienterna, och att få vård på svenska är ingen självklarhet.
- Minnessjuka, psykiskt sjuka, missbrukare och smärtpatienter är särskilt illa ute. De har svårt att få god och rätt vård, säger Anne.
Ett stort problem är också att man inte blir trodd som patient. Då händer det ofta att man istället får fel diagnos och därmed fel medicinering och problemen fortsätter.
Föreningen är tvåspråkig och har redan medlemmar från Karleby i norr till Pargas i söder.
Text och bild: Anki Westergård.
