Mögelproblem är på tapeten i Pargas och nu ställer Pargasborna fastighetschef Seppo Pihl mot väggen.
Via Facebookgruppen Skärgårdspolitikernas officiella grillsida får Pargasborna ställa frågor till stadens tjänstemän. Tidigare har stadsdirektör Folke Öhman fått svara på frågor och nu är det fastighetschef Seppo Pihls tur att svara på skärgårdsbornas frågor.
- Det har varit mycket mögelskador på tapeten så det passar läget är på så sätt ypperligt, säger Daniel Strömborg som skapar Facebookgruppen.
Ett tiotal frågor kom in och Strömborg sammanställde dem till fem frågor som Seppo Pihl nu svarat på. Pihl säger att han inte har något emot att svara på frågorna och tycker det hela är ett bra initiativ.
- Det är en positiv sak att jag fått möjlighet att svara på de här aktuella frågorna. Annars kan det bli missförstånd, säger Pihl.
Här är frågorna Pargasborna ställde till fastighetschefen.
Fråga 1: Varför verkar det alltid bli tio gånger dyrare när staden bygger någonting som när man annars bygger? Till exempel Kirjais lekpark (kostade ungefär 10 000 euro) eller Nagu cykeltak (vi hade en offert på 2000 euro i skärgårdsstil i trä, men det passade inte för fastighetssidan och resultatet blev att det tog fyra år och kostade nånting femsiffrigt).
Svar: Under budgeteringstiden undersöks kostnadskalkylerna enligt behov av utomstående konsulter och efter byggandet kontrolleras av byggherre hur har man nått budgeteringsramen samt målen av verksamheten och kvaliteten.
Byggandets prisnivå är generellt relativt låg jämfört priser i landet även byggandet i skärgården kan vara över 30 % dyrare. Vanligen budgetramarna räcker till att förverkliga planerna och byggandet utförs enligt tidsplaner. Kirjais lekpark och Nagus cykeltak har servicetjänster inte ansvarat för utan ansvarigheten inriktas till stadens andra enheter.
Fråga 2: Hur är det möjligt att Havsvinds dagis måste mögelrenoveras nu pånytt fast det gjordes för mindre än 10 år sedan?
Svar: Havsvind reparerades 2005 och dränering, fuktighetsisoleringen och några minde förbättringar gjordes under reparationstiden. Enligt undersökningsrapporterna åtgärder var absolut nödvändiga och behovet kunde man se på konstruktionerna.
Enligt preliminära analyser i dagens läge måste det vara ännu djupare brister under bottenplattan och de bristerna skall man inte se utan att riva konstruktionerna. Delvisa osynliga brister i konstruktioner räcker till att förorsaka problem till luften.
Fråga 3: Hur kunde man underlätta för lokala företag att få göra t.ex. renoveringsarbeten åt staden utan att till exempel "någons" bekant från Åbotrakten gör dem istället? Kunde man inte skriva offertförfrågningarna på ett sådant sätt att de gynnar företagarna från Pargas? = företag som hämtar skattepengar till Pargas (dessutom har anställda ortsbor osv)
Svar: Anskaffningslaget förutsätter att alla företag måste ha en rättvis möjlighet att få en leverans. Staden skall inte prioritera helhetsentreprenader då det skulle kräva mera av ett mindre företag att kunna göra ett offert. Servicetjänster konkurrensutsätter också arbetsinsatser som baserar sig på timmerpriser.
Fråga 4: Hur jämförs offerter för renoveringsåtgärder? Är det bara priset som gäller eller vilken tyngd ges åt servicen närhet, 1-års och 3 års garantireparationer vid behov, till vilken kommun företaget betalar skatt? Är det ansvariga byggmästaren eller byggnadsinspektionen som ansvarar för dessa kvalitetsgarantibesiktningar?
Svar: Kriteriet att godkänna ett offert är ofta det förmånligaste priset men företaget måste fylla andra kraven nämnda i förfrågan. Det betyder att skatterna och försäkringarna har blivit betalda samt det finns kunnande för byggandet. Kvalitet övervakas under byggtiden och bristerna som förekommer under garantitiden repareras av entreprenören. Ansvariga byggmästaren som under byggtiden ansvarar av byggkontrollen ansvarar också av garantibesiktningar.
Fråga 5: Är det möjligt att besikta fastigheter så att man kan i förebyggande syfte åtgärda problem? Tror ni att ett förebyggande system skulle bli dyrare än gällande system?
Svar:Vi har en strategi som baserar sig undersökningsprogram och vill undersöka byggnader enligt våra resurser och kapaciteter för att undvika katastrofer som kan leda stängning av byggnaden.
Intervjuer av innehavarna, fuktighetsmätningar, material- och luftprov ger omfattande analys av skicket i en byggnad. Reparationerna som utförs enligt behov av livsloppet skall ge en förmånligare helhetsresultat . Den andra möjligheten skall vara en drivved metod vilket betyder ogjorda grundreparationer under livsloppet men hela tiden man gör mindre saker utan påverkan till orsaker av brister. Slutresultat skall vara en ny byggnad med ett kortare livslopp.
I något skede måste servicebyggnaderna grundrepareras vilket betyder att de inte kan bli i bruk under remonten.
Daghemmen Havsvind och Björkhagen har varit under undersökningar.
Björkhagens daghem har inte mikrober i luften utan brister i konstruktioner som hade blivit allvarliga. Reparationen planerares sent i livsloppet men just före ett okontrollerat läge.
Daghem Havsvind har blivit undersökt årligen på grund av tidigare undersökningsrapporter men undersökningarna visade sig att brister hade förekommit och reparationerna måste vidtas omedelbart.
Fråga 6: En fri hälsning till “grillsidan”:
Svar: Tack att jag fick svara.
