Hos de flesta människor som drabbas av årstidsbunden depression uppträder symptomen under den mörka tiden av året, också om finskans fina ord ”kaamosmasennus” saknar motsvarighet i svenskan.
Årstidsbunden depression kan medföra samma symptom som andra depressioner, men ger hos de flesta som drabbas symptom som är specifika för just den här typens depression: Onormal trötthet, en känsla av att nattsömnen omöjligt räcker till, ett ökat sug efter kolhydrater och viktuppgång.
Fortfarande är man inte riktigt på det klara med vad som händer i hjärnan vid årstidsbunden depression, men signalsubstansen serotonin, hormonet melatonin och en viss ärftlighet tros spela in.
Också om årstidsbunden depression kan uppkomma också under andra tider av året är depression under senhösten och vintern den absolut vanligaste formen.
Symptomen brukar börja i oktober, vara som värst under november och januari och avklinga när vårsolen tittar fram. Snö (som effektivt reflekterar solljuset) gör symptomen lindrigare.
De flesta patienterna får sina första symptom på ”mörkerdepression” i 20-30-årsåldern och symptomen brukar ofta bli värre med åren.
Symptom
Ca 80 % av dem som lider av årstidsbunden depression under årets mörka tid har symptom som inte är typiska för andra depressioner. Hit hör en onormal trötthet och sömnighet.
Patienterna somnar gärna tidigt på kvällen, har svårt att vakna på morgonen och tycker, trots att de sover mera än normalt, att nattsömnen aldrig räcker till. Under dagen är de trötta och har svårt att hålla ögonen öppna.
Det andra utmärkande symptomet för vinterdepression är en ökad aptit och viktuppgång och speciellt ett sug efter snabba kolhydrater.
Årstidsbunden depression kan dessutom ge mera typiska depressionssymptom, som nedstämdhet, ångest, dålig självkänsla, skuldkänslor, irritation, initiativlöshet och en känsla av att ingenting längre är roligt eller meningsfullt.
Symptomen brukar, i motsats till vad fallen är vid andra depressioner, vara som mest kännbara på eftermiddagen.
När vårsolen börjar titta fram i februari försvinner symptomen så småningom. En del patienter kan under våren och sommaren istället lida av en lätt form av mani.
Man räknar med att mellan 10 och 30 % av finländarna vintertid drabbas av onormal trötthet, ökad aptit och viktuppgång. Ca 1 % av oss har mera uttalade depressionssymptom till följd av bristen på ljus.
Diagnos
Om man drabbas av stor trötthet, en känsla av att sömnen aldrig är tillräcklig, ökad aptit på framför allt snabba kolhydrater och viktuppgång två vintrar i följd, med symptomlindring under sommarhalvåret, under söderresor eller efter några dagars ljusbehandling, är diagnosen ganska klar, förutsatt att det inte finns någon annan orsak till symptomen.
Behandling
Det enklaste knepet mot ”mörkerdepression” är att utnyttja de timmar av solljus som ändå finns också under vinterhalvåret. Att röra på sig utomhus under dagen anses dessutom förstärka effekten av ljusterapilampor.
Ljusterapilampor för hemmabruk hjälper de flesta som lider av årstidsbunden depression under vinterhalvåret. Effekten brukar märkas efter ca en vecka. Ljusbehandlingen ska tas 30-60 minuter varje dag och är för de flesta mest effektiv om den tas på morgonen.
Också om ljusterapilamporna borde vara ofarliga för ögonen rekommenderas att man pratar med sin ögonläkare innan man påbörjar behandlingen ifall man lider av någon ögonsjukdom.
Patienter som lider av bipolär sjukdom ska inte på eget bevåg påbörja ljusterapi, eftersom behandlingen också hos för övrigt friska personer kan förorsaka en lätt mani.
En del patienter behöver depressionsmediciner (s.k. SSRI, selektiva serotoninåterupptagshämmare) för att komma över sin årstidsbundna depression. Också kortvarig psykoterapi ges i vissa fall.
I klippet berättar psykiater Björn Appelberg för Jessica Edén om årstidsbunden depression.]
Källa: TerveysporttiDe medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.
