När Lasse Nybergh för tre år sedan fick besked om att han har diabetes och inledde sin medicinering fäste han sig vid ett par detaljer.
- Praktiskt taget all information som jag fick var skriven av läkemedelsbolag.
I samband med intaget av insulin gjorde han den andra observationen.
- Sockernivån gick nog genast ner med insulinbehandlingen, men vikten började samtidigt öka trots att jag hade haft normalvikt tidigare.
Ny kost
Eftersom övervikt inte är bra för en diabetiker började Lasse och hans fru - inspirerade av en vän - att bekanta sig med litteratur skriven av bland annat den finska läkaren Antti Heikkilä samt svensken Andreas Eenfeldt. Båda har i flera års tid förespråkat en kolhydratfattig diet (LCHF) för folk i allmänhet och diabetiker i synnerhet. Kolhydrater höjer nämligen blodsockervärdena. Lasse gjorde slag i saken och bytte till den alternativa kosten.
- Efter en vecka normaliserades sockervärdena och jag behövde ingen medicin längre, konstaterar Lasse.
Några månader senare gick han på sin första eftergranskning till hälsostationen i Hagalund i Esbo. Han gratulerades till de fina värdena och fick frågan vilken medicinering som hade lett till de goda resultaten.
- När jag berättade att det inte var tack vare medicinen som jag nått de goda värdena blev de nästan ilskna.
En häftig diskussion utbröt och Lasse betecknades som läkemedelsfientlig.
- Jag beskylldes för att inte följa rekommendationerna för gängse vård (käypä hoito); de går ut på att man kontrollerar blodsockervärdena genom att följa Diabetesförbundets kostråd och att man tar sina mediciner.
Kontroversiell fråga
På Esbo stads social- och hälsovårdsverk vill ingen ställa upp på intervju för att närmare redogöra för hur diabetiker som väljer en alternativ kost bemöts.
Till slut svarar man i alla fall via e-post:
- Vi rekommenderar inte LCHF-diet för diabetiker, men var och en gör sina egna val i sitt liv.
- Enligt vår uppgift finns det inte tillräckligt med forskningsresultat kring denna diet i diabetesvården. Därför uppmuntrar vi inte våra patienter till detta.
- Nej, vi har inte statistik om våra patienters dieter.
Frisk på fel sätt
Frågan är således om Lasse Nybergh genom att gå sin egen väg har blivit frisk på fel sätt. Det anser tydligen vårdapparaten.
Lasse själv anser att man aldrig blir frisk genom att följa Diabetesförbundets och vårdapparatens anvisningar.
Själv har han inga planer på att återgå till de officiella kostråden.
- Efter tre år med dieten mår jag som en prins. Varför ta risken att återgå till den diet som gjorde mig sjuk. Trots goda resultat får jag inget stöd av vårdapparaten.
Lasses värden (angivna i millimol/liter) har förbättrats efter det att han bytte diet 15.3.2010; de är fortsättningsvis bra:
Hos en person som inte har diabetes innehåller blodet en jämn nivå av blodsocker, som för det mesta ligger mellan 4 – 7 mmol/l.
Totalkolesterolet ska helst vara under 5 mmol/l.
Det "goda" kolesterolet (HDL) ska helst vara över 1 mmol/l.
Det "dåliga" kolesterolet (LDL) ska helst vara under 3 mmol/l.
Triglycerider (ibland kallat sockerfett) ska helst vara under 2 mmol/l.
Lasses historia sänds i Spotlight på lördag 11.5.2013 kl. 15.15
