Vi blir bättre på att sortera, men begreppet blandavfall är fortfarande diffust för många. På Kärringmossens avstjälpningsplats i Esbo möts besökaren av en avfallscocktail.
Både tids- och informationsbrist får många att slänga allt hushållsavfall i samma sopsäck. I huvudstadsregionen körs allt skräp som inte sorteras än så länge till avstjälpningsplatsen. Där kan man både se och känna lukten av de olika uppfattningarna om vad som är blandavfall.
- Om alla skulle sortera skulle högen med hushållsavfall vara betydligt mindre. Vi slänger också mera än tidigare, säger Sari Kemppainen som är rådgivande chef vid Helsingforsregionens miljötjänster, HRM.
Fortfarande slänger största delen av stadsborna sina matrester med blandsoporna. Också mycket plast landar på soptippen, trots att husbolagen blivit bättre på att samla in energiavfall.
Sorteringen ingen bluff
Bara det som inte kan återanvändas är blandavfall. Vanligt blandavfall är till exempel blöjor och sanitetsbindor, söndriga kläder och skor. Om ett år börjar man bränna avfall också i huvudstadsregionen och då duger det mesta plast som blandavfall. I Österbotten har man bränt blandavfall redan i ett år.
"Det har funnits urbana legender om vad som händer med bioavfallet. Nu är situationen bra." (Sari Kemppainen, HRM)
- Det är speciellt viktigt att sortera det farliga avfallet, till exempel batterier och målfärg skilt. Det som kan återvinnas ska inte brännas i kraftverket.
Avfallsförbränningen innebär alltså inte lösare sorteringskrav, snarare tvärtom. Nästa år ska fler husbolag i Helsingforsregionen börja samla in metall, glas och kartong skilt.
Man fortsätter också att samla in bioavfall skilt.
- Det har funnits urbana legender om vad som händer med bioavfallet. Nu är situationen bra, säger Sari Kemppainen på HRM.
Tidigare dumpades sorterat bioavfall också på avstjälpningsplatsen i Kärringmossen, men nu försäkrar man att det görs till mylla i en komposteringsanläggning.
Invånaren bär ansvaret
Om man vill sortera rätt måste man själv vara uppmärksam. Egnahemshus och små husbolag har sällan lika många sopkärl som de större höghusen. Många invånare är alltså tvungna att gå till kommunens sorteringsstation med sina sopor.
Det behövs också mycket plats för sopkärlen hemma. Marthaförbundets hushållsexpert Solveig Backström räknar till sju stycken: ett för brännbart skräp (det mesta plast och papper), tidningar, kartong, komposterbart, glas, metall och ett för returflaskor.
- Men det är ju att ta till vara naturresurserna när vi sorterar, säger hon.
Det mesta av vårt skräp kan användas på nytt. Det brännbara avfallet blir el och värme och matresterna görs till mylla. Av glas, metall, kartong och papper görs också nya produkter.
Det är HRM som ansvarar för avfallshanteringen i huvudstadsregionen.
