Hur pengarna ska räcka till och vad som bör prioriteras om de inte räcker till allt är något som bekymrar många av Kimitoöns politiker just nu. Det visar en förfrågan som Yle Åboland har gjort.
Rune Friman representerar grupperingen Fri Samverkan och enligt honom kan kommunens ekonomi hållas i styr enbart genom att man prioriterar rätt.
- Alla rördragningar är onödiga och ingen rondell behöver byggas i Kimito. Det vi tycker att behöver byggas är daghemmet i Kimito. Det borde vi ha gjort redan under förra fullmäktigeperioden, säger Rune Friman.
Med onödiga rördragningar avser Friman avloppsrören mellan den norra och södra delen av kommunen.
Strategi efterlyses
Också Svenska folkpartiets gruppordförande Michael Oksanen är bekymrad över ekonomin och han efterlyser en strategi för hur pengarna ska hållas i styr.
- Det är omöjligt att säga precis hur strategin ska se ut men det handlar om att prioritera.
Vad gäller servicen tror Oksanen inte att det är möjligt att erbjuda likadan service i alla byar. Hans personliga åsikt är att det lönar sig att satsa på service av bästa kvalitet om man vill att ön ska förbli självständig.
När det gäller olika aktuella investeringar i Kimitoöns kommun vill Michael Oksanen inte svara på vilka investeringar han själv skulle lämna bort, om han ensam fick bestämma. Istället vill han byta ut ordet "inte" mot "när?"
Frågan enligt Oksanen är nämligen vad som ger ett mervärde. Det nya daghemmet i Kimito måste byggas men till exempel då det gäller den omdiskuterade rondellen i Kimito bör man fråga sig om den verkligen leder till nya företagsetableringar eller om de pengarna istället borde användas till annat som ger mer.
Också Socialdemokraterna är inne på samma linje. Det finns inte tillräckligt med pengar till allt.
- De stora pengarna finns sannolikt inom bashälsovården, tror Ingmar Forne (SDP).
I Yle Åbolands förfrågan lyfter också de andra partiernas representanter fram ekonomin som en av den närmaste framtidens största utmaningar, men för de Gröna är det också viktigt att den kommunala servicen inte centraliseras.
- Centraliseringen har hittills gjort allt bara dyrare och människorna missnöjda, skriver Eija Lang i sitt enkätsvar.
Omsorgen - Kimitoöns sorgebarn
Ingmar Forne, Esko Antikainen och Rune Friman uttrycker alla stor oro för Kimitioöns omsorg.
Men inte så mycket för vad social - och hälsovårdsreformen kan tänkas föra med sig utan hur Kimitoöns omsorg sköts i dag.
Rune Friman (Fri samverkan) säger det rakt ut .
- Omsorgsledningen är så dålig att man skäms.
Ingmar Forne (SDP) är mest bekymrad över personalen. Personalen röstar med fötterna och av någon anledning lockar inte jobben inom kommunens omsorg.
- Något är det som är fel.
Enligt Esko Antikainen (Vänsterförbundet) finns det många problem inom omsorgen. Hälsostationernas öppethållningstider, bristen på läkare, anställandet av nya läkare, skärgårdsbornas tillgång till service, tandläkarbristen och så vidare.
Och ett stort problem enligt Antikainen (VF) är att politikerna inte ges en rejäl chans att styra besluten inom omsorgen. Han vill att politikernas åsikter beaktas i högre grad och att det blir ett slut på hopandet och roendet inom omsorgen.
Stora reformerna frågetecken
Social - och hälsovårdsreformen samt fortsättningen på kommun - och strukturreformen engagerar förvånansvärt lite på Kimitoön. Orsaken kan vara att reformerna styrs uppifrån och kommunpolitikerna tycker sig ha små möjligheter att påverka hur reformerna i praktiken förverkligas.
Vindkraften nämns också bara av Centerns representant Marjaana Hoikkala. Enligt henne är vindkraften en av höstens största utmaningar. Hon hoppas att det byggs vindkraftverk på Kimitoön men att varken fast bosatta eller deltidsboende flyttar bort från ön på grund av kraftverken. Hoikkala är övertygad om att kraftverken för med sig jobb.
- Ens ett jobb är bättre än inget alls.
Fotnot: Enkäten skickades till alla gruppordförande i Kimitoöns kommunfullmäktige samt Pargas stadsfullmäktige.
