En läkare säger en sak. Nästa läkare säger en annan sak. Och vill man själv ta reda på information och tar till Internet så blir förvirringen total.
Den som försöker bilda sig en uppfattning om högt kolesterol och kolestermediciner, de så kallade statinerna, har det inte så lätt. Det råder olika åsikter om kolesterolet och hur farligt det är, liksom om nyttan med medicinerna som kan ge svåra biverkningar. Det höjs allt fler röster, också från läkar- och forskarhåll, angående statinernas effekt med tanke på primär prevention. Det vill säga att behandla en risk för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar. Men det är en annan sak när det gäller redan utvecklade kärlsjukdomar, säger kärlkirurg Sebastian Dahlbacka på Vasa centralsjukhus.
- De patienter som kommer till mig har ofta en redan konstaterad kärlsjukdom med förtäppta ådror. Då är det skäl att sätta in medicin som förebygger att kärlen täpps igen helt. Statiner används också för att stabilisera placken i ådrorna vid till exempel en operation i halspulsådern. Det minskar riskerna för att drabbas av en stroke under operationen, säger Dahlbacka.
- Inte påbörjar vi statinbehandling åt en ung patient med förhöjda kolesterolvärden om inga andra riskfaktorer som diabetes eller hjärtsjukdom i unga år i släkten finns med i bilden.
Dahlbacka rekommenderar hellre diet och hälsosamma vanor åt den som har förhöjda kolesterolvärden, men inga andra tydliga riskfaktorer.
- Jag rekommenderar inte de här nya Atkinsliknande dieterna, utan rekommenderar hellre en mer konservativ linje med mjuka fetter och eventuellt de margariner som har en kolesterolsänkande effekt.
Vad säger du då om kolhydrater och socker?
- Inte kan jag säga att det direkt skulle ha någon inverkan på kolesterolet. Men socker kan man ju ändå dra ner på om man vill leva hälsosamt, och långsamma kolhydrater ser jag inget fel med, säger han.
Margariner eller riktig mat?
Allmänläkare Leena Furubacka i Nedervetil håller med Dahlbacka om att man måste se på helheten av en människas riskfaktorer när det gäller högt kolesterol.
- Man ska inte stirra sig blid på det onda kolesterolet eller helhetsvärdet. Utgå hellre från det goda kolesterolet som gärna får vara så högt som möjligt. Se också på triglyceriderna, sockerfetterna, som ska vara så låga som möjligt. Triglyceriderna stiger av socker, alkohol och snabba kolhydrater, säger hon.
De rekommenderade kolesterolvärdena är i dag att totala värdet ska ligga på 5 mmol/l (millimol per liter), helst lägre. Det så kallade onda kolesterolet, LDL, ska högst ligga på 3, det goda, HDL, ska var över 1 och triglyceriderna under 2.
- Sen är det så att varannan 30-åring har över de här värdena, speciellt när det gäller helkolesterol. Och vad gäller över 60-åringar är cirka 80-90 procent över de här värdena, speciellt i Norden, säger Furubacka.
Hon menar att man ska ta reda på sina värden och vad de betyder, men inte oroa sig i onödan. Om helhetsbilden är dålig kan man försöka få ner värdet genom kosten i första hand.
- Jag rekommenderar riktig mat så långt det är möjligt. Om man äter äkta fetter, så som smör och omega 3-betonade oljor som oliv- och rapsolja så höjs eventuellt helkolesterolet lite. Men det är speciellt HDL, det goda och skyddande kolesterolet, som höjs. Också motion kan höja HDL en aning, säger Furubacka.
Så vad ska man då tro?
Kolhydrater eller inte? Margarin eller smör? Statiner eller inte?
- Om du är ung och inte har några andra men av dina förhöjda kolesterolvärden, eller har andra riskfaktorer, så kan du nog försöka med diet. Sedan när du kommer upp över 50 års ålder kan du ta ställning till statiner om det behövs, säger Sebastian Dahlbacka.
- Tyvärr finns det inte någon som kan ge dig den exakta sanningen. Det finns så många olika åsikter. Men håll koll på helhetsbilden av din hälsa, ta reda på fakta och använd sunt förnuft. Låt aldrig någon skrämma dig till att ändra ditt liv eller börja ta en medicin. Det är oetiskt och så gör man bara inte, säger Furubacka.
Läs också: Sanna Rönn: Vem ska man tro på?
