På många håll i Norden byggs bäckar, dammar och brunnar för att samla in dagvatten, alltså regnvatten och spolvatten. Att samla dagvatten i konstgjorda vattendrag förhindrar översvämningar vid regn. Dessutom ökar vattendragen naturens mångfald och ger stadsborna sköna oaser.
Viksbäcken vindlar genom en äng mellan byggnaderna i den ekologiska stadsdelen Vik i Helsingfors. Vackra broar pryder landskapet och ger området en alldeles egen karaktär. Bäcken med dess fördröjningsbassänger är byggd för att samla upp dagvatten i bostadsområdet.
Dagvatten är smältvatten och regnvatten som droppar från tak, spolas av vägar och rinner längs markytan i ytbelagda bostadsområden.
- Problemet med dagvatten har uppstått i och med att människan har byggt tätt och belagt ytor i tätorter. Då kan regnvattnet inte sugas in i marken, säger Kajsa Rosqvist, projektkoordinator vid Helsingfors miljöcentral.
Rosqvist leder det så kallade Citywater- projektet i Helsingfors.
Citywater är ett EU-finansierat samprojekt mellan Tallins stad, Tallins universitet, Åbo stad och Helsingfors stad. Helsingfors stad leder projektet. Målsättningen är att främja vattenskyddsåtgärder och utveckla metoder för uppsamling av dagvatten i städerna.
Klimatförändring kan öka behovet av konstgjorda våtmarker
Naturenligt byggda våtmarker byggs bland annat för att hindra översvämningar. När man funderar ut lösningar för att ta tillvara dagvatten bäddar man för framtiden om klimatet blir varmare och våtare.
- Det är hög tid att börja fundera på lösningar som kan rå på översvämningar, säger Kajsa Rosqvist.
Dagvattenproblematiken genomsyrar hela planeringen i nya bostadsområden. Det gäller att bromsa avrinning och binda vatten. I Vik och i många andra nya stadsdelar är gårdsplanerna grus och gräs i stället för asfalt, här och där finns brunnar som leder dagvattnet mot vattendrag som samlar upp dagvattnet. Planteringar och träd suger upp vatten. Vid vägrenar byggs sänkor eller planteringar som suger upp vatten som spolas av asfalten.
En del områden har ett eget avloppssystem som leder dagvattnet orenat ut i vattendrag.
Om inget skilt system för hantering av dagvatten finns, leds dagvattnet ner i avloppssystemet som vid häftiga regn blir överbelastat. Då måste avloppssystemet tömmas och då rinner även orenat avloppsvatten ut och smutsar närliggande vattendrag med bakterier och näring.
Våtmarker renar Östersjön
Naturenligt byggda vattendrag som Viksbäcken hindrar föroreningar och näringsämnen från att rinna ut i Östersjön.
- I bäcken och dess fördröjningsbassänger binder vattenväxterna fosfor och kväve, näringsämnen och föroreningar lagras av och vattnet renas på naturlig väg, förklarar Rosqvist.
Att planera in konstgjorda våtmarker i nya bostadsområden går ganska lätt, men att skapa nya våtmarker och fånga upp dagvatten i tätt bebyggda städer med stora belagda ytor är en större utmaning.
I storstäder i Sverige har man byggt gröna kvarter i storstäder. Där suger grästak och miniatyrträdgårdar upp dagvatten, berättar Kajsa Rosqvist
Våtmarkerna är stadens oas
Kring Viksbäcken har man planterat vattentåliga träd och växter. Bäcken bildar tillsammans med den frodiga vegetationen viktiga livsmiljöer för bland annat bisamråtta och många fågel- och insektarter.
Traktens daghemsbarn och skolbarn besöker bäcken och våtmarkerna omkring den för att bekanta sig med naturen. Gångbroar och bryggor går tvärs över området. På sommaren är vattenväxterna så höga och frodiga att det är svårt att nå vattnet till fots.
- Det finns många fördelar med dagvattenområden och naturenligt byggda våtmarker. Rekreationsvärdet och trivseln i området blir bättre, naturens mångfald ökar, vattnet blir renare och översvämningarna blir färre, summerar Kajsa Rosqvist upp.
