Lena Holmberg är laestadian. Livet kan vara fullt av sorg och frestelser, men inom henne finns två stämmor som hjälper.
Lena Holmbert är mamman i en sjupersonersfamilj. Den laestadianska tron är stark och viktig familjen.
Tron spelar en stor roll både när det gäller stora livsfrågor och t.ex. när en kanin har rymt. "Vi bad tre gang till Gud och så hitta vi han", säger barnen.
Redaktören frågar om Lena Holmberg inte varit frestad av frestelser. Jo visst ibland, menar hon, men det är inte någon röst utanför som bestämmer, utan inne i hennes kropp finns "köttet" som vill falla i frestelse och "själen" som talar förnuft till henne.
När redaktören frågar vad Lena Holmberg skulle känna och göra om något av hennes barn valde att bryta med den laestadianska tron, eller bara valde bort tron, blir Lena fundersam.
— Det vore nog mycket svårt, säger Lena, för jordelivet är bara en fas mellan födelse och död. Efter det kommer det eviga livet. Men det kan ju hända henne att så kommer att ske.
Att höra till en tro innebär inte automatiskt att man besparas sorg och vedermödor, men man har någon att lita på och förtro sig åt.
Text: Ida Fellman
