Nach Auschwitz ein Gedicht zu schreiben, ist barbarisch skrev den tyska filosofen Theodor W. Adorno 1949 i sin essä Kulturkritik und Gesellschaft. Men han hade fel.
Det är nämligen tvärtom. Man måste kunna skriva dikter efter Auschwitz. Liksom man måste kunna skriva dikter efter Eerikafallet. Att låta bli, det är barbari.
Unik nätantologi
På onsdagen den 13 maj 2015 har det förflutit tre år sedan den 8-åriga Eerika mördades av sin pappa och sin styvmor. På morsdagen.
Därför publicerar vi på nämnda dagen en unik nätantologi för att hedra hennes minne och för att påminna om det skedda. Vårt budord är: Låt det aldrig mera ske!
Det är författaren Johanna Holmström som är initiativtagaren till den tvåspråkiga nätantologin De oskyddade. Eerikoista. Och det var hennes kollega Mathias Rosenlunds idé att involvera Svenska Yle i projektet.
12 författare
Hela tolv författare vågade inte bara skriva mot Adornos diktum utan också filma sina alster. Man måste kunna skriva dikter också efter Eerikafallet. Man måste.
Från och med onsdag kan du höra, läsa, se: 12 dikter mot glömskan, 12 påminnelser om det ofattbara, 12 röster som bryter tystnaden.
Vi skall för alltid minnas henne
Så här skriver Johanna Holmström:
Enligt Statistikcentralen fick barnskyddet ta emot anmälningar gällande 64 471 barn år 2013, en siffra som stadigt har stigit under det senaste decenniet. Samma år utfördes brådskande placeringar för 4 202 barn. Allt som allt var 18 022 barn placerade i vård utanför hemmet. Alla dessa barn är inte Eerikor, men många av dem kunde råka lika illa ut.
Vi som har gjort denna antologi vill respektera Eerikas minne och påminna alla som ser eller lyssnar om att det finns många fler, oskyddade, vars röster vi kanske aldrig hör.
