I går, 14.7.2015, var en historisk dag. Sonden New Horizons fick äntligen glänsa när den fulländade sin hett efterlängtade resa till Pluto, den minsta stora himlakroppen i vårt solsystem.
Pluto befinner sig ett område bortom planeten Neptunus fullt med olika stora himlakroppar kallat Kuiperbältet .
Pluto befinner sig i ett område bortom planeten Neptunus fullt med olika stora himlakroppar kallat Kuiperbältet . Pluto upptäcktes 1930 av Clyde Tombaugh och skolbarn efter det fick lära sig att solsystemet hade nio planeter, varav Pluto var den senaste.
2006 skickades sonden New Horizons iväg för att ge oss en närmare titt på solsystemets minsta planet. Men under tiden uppstod diskussioner här på jorden, och Pluto fick inte längre vara en planet som de andra.
Så vad är då Pluto?
Pluto är numera klassad som en liten dvärgplanet, men alla är inte överens om det här och diskussionen fortsätter om huruvida Pluto ska få vara en planet eller inte. Kriteriet för att få vara en planet i vårt solsystem är i huvudsak det här:
Pluto fick inte längre vara en planet som de andra
- Den ska vara i omloppsbana kring solen
- Den ska ha tillräckligt med massa för att behålla en ungefärlig rund form
- Den ska inte ha andra himlakroppar nära sig av liknande, samma eller större storlek
De forskare som tycker att Pluto är en dvärgplanet menar att Pluto faller på den tredje punkten – det finns flera andra objekt nära den som kommer nära Pluto i storlek och massa. 2005 upptäcktes till exempel Eris, en annan dvärgplanet i Kuiperbältet, som har större massa än Pluto men är mindre till volymen.
Vad är grejen med den här sonden?
Sonden New Horizons har färdats i nio år för att ge oss en bild värdig att sätta upp på sociala medier. Innan dess var allt vi såg en självlysande dammtuss. Här ser du en jämförelse:
Sonden är full med avancerade instrument med smågulliga namn som Ralph, Alice, REX (Radio Science Experiment), LORRI (Long Range Reconnaissance Imager), SWAP (Solar Wind Around Pluto), och PEPSSI (Pluto Energetic Particle Spectrometer Science Investigation) och det något tråkiga SDC (Student Dust Counter).
De här kommer att förse en kunskapstörstande mobb av vetenskapsmän med en massa information om dvärgplanetens kratrar, atmosfär, geologiska processer och hjälper till att bygga upp en bild av himlakroppens historia.
Vad gör sonden sen?
Även om sondens första uppdrag var Pluto betyder det inte att den nu kasseras som en gammal mobiltelefon. Den fortsätter på sitt uppdrag ut mot randen av solsystemet, en resa som bara sonderna Voyager 1 och 2 gjort hittills. En av målsättningarna för New Horizons är att ta en närmare titt på Kuiperbältet och att undersöka hur solvindar breder ut sig i solsystemet.
Varför denna hysteri?
Att en maskin färdats omkring i rymden i nästan tio år får vissa att gå i taket av spänning, medan det kanske är svårt för andra att begripa varför man beter sig som ett Justin Bieber-fan som just bjudits på signerade underkläder av superstjärnan. Vad är det som är så stort?
Nå, flera saker. Dels är det stort att kunna ge en ordentlig bild av Pluto efter 86 år av grumlighet och dels att så småningom kunna ge en mera detaljerad bild av hur den är uppbyggd. Det är en viktig bit i pusslet kring vårt eget solsystem. Stora rymdprojekt som denna och exempelvis sonden Rosetta som blev känd för sin kometlandning förra året är viktiga för att ge oss information om de möjligheter och faror som väntar oss i framtiden.
Varje detalj ger oss flera ledtrådar om hur universum är sammansatt, hur vårt liv uppstod och ger upphov till nya frågor.
