Försäkringsbolaget Lokaltapiola har under sommaren inlett ett pilotprojekt där kunder erbjuds ett aktivitetsarmband och hälsovägledning i utbyte mot data om deras hälsa. Uppkopplingsexpert Mattias Allring varnar för etiska dilemman då den tekniska utvecklingen går snabbare än lagstiftningen.
Försäkringsbolaget har under sommaren börjat sälja en så kallad "smart livsförsäkring". I praktiken innebär det att kunder som tecknar försäkringen också förbinder sig till att i sex månader bära ett aktivitetsarmband som bland annat registrerar hur mycket man rör på sig och hur bra man sover.
Dessutom ska kunderna gå med på så kallade elektroniska hälsoundersökningar och uppmuntras till att lägga upp personliga hälsomål.
Ville Niiranen, som ansvarar för den smarta försäkringen på Lokaltapiola, säger att målet är att se om finländarna är villiga att ge över den mycket personliga informationen om sin hälsa till försäkringsbolaget.
– Vi vill pröva och se vad finländarna tycker om den här saken. Är det något som intresserar nu då vi har en hälsoboom på gång. Det har undersökts tidigare och det delar åsikter. Vissa delar med sig av personliga uppgifter överallt medan andra aldrig någonsin skulle göra det, säger Niiranen.
Uppgifterna anonyma tills vidare
Niiranen poängterar att försäkringsbolaget under pilotprojektet inte behandlar data på kundnivå. Information om hur kunderna lever kopplas alltså inte ihop med individerna, utan ska i det här skedet bara analyseras som en helhet för att ta reda på vilken effekt aktivitetsarmbanden har på kunderna samt hur de förhåller sig till att överlåta sin personliga information.
Hittills har Lokaltapiolas pilotprojekt lockat ett hundratal ivriga kunder. Enligt Niiranen har bolaget lyckats nå målgrupper som tidigare varit svårlockade. Det handlar om ungdomar, främst unga kvinnor, säger han.
För de elektroniska hälsoundersökningarna, och all annan personlig handledning, har försäkringsbolaget anlitat Kustannus Oy Duodecim, Finlands läkarförbunds egna förlag som utvecklat de elektroniska hälsoundersökningarna.
Expert varnar för etiskt dilemma
Men det finns också de som varnar för eventuella negativa följder som kan uppstå då vi delar med oss av vår personliga hälsodata till försäkringsbolagen.
Mattias Allring är affärsrådgivare på Cybercom inom området Internet of things, eller sakernas internet, det vill säga utvecklingen där allt fler vardagliga apparater är uppkopplade till internet.
Allring skrev i vintras ett debattinlägg i Dagens Nyheter där han bland annat varnar för att alla inte vinner på att dela med sig av sina hälsouppgifter till försäkringsbolag. Han tror att livsförsäkringar mer och mer kan komma att påminna om bilförsäkringar där du betalar enligt hur väl du lever. I framtiden kan det här dessutom följas upp i realtid, inte bara med hjälp av aktivitetsarmband utan också via andra uppkopplade apparater som kylskåp, bilen, tv:n, kaffebryggaren och så vidare.
– Du betalar din försäkring utgående från hur du faktiskt lever. Röker du? Äter du hälsosam mat? Motionerar du mycket? I det uppkopplade samhället kommer man att veta det och du kommer inte att kunna luras eftersom det kommer att finnas så många datakällor som bekräftar hur du lever. Och det blir ju ett etiskt dilemma där. Ska man släppa in försäkringsbolagen så nära in på livet?
Enligt Allring är kommer företag i framtiden i allt större utsträckning kunna köpa liknande data, som Lokaltapiola nu öppet samlar in, till ett billigt pris på nätet. Det här kan ske helt utan kundens inblandning och vetskap.
Lokaltapiola visionerar om hälsorabatter
Och att kunderna betalar utgående från hur de lever är precis vad försäkringsbolagen i längden hoppas på. Om det visar sig att kunderna är villiga att dela med sig av sin data kan nästa steg vara att de får rabatt på försäkringen om de lever hälsosammare.
– Ett exempel är att du skulle få rabatt om du rör på dig eller sover bättre än tidigare. Men det är förstås en svår fråga eftersom det förutsätter att vi har tillgång till kundens personliga data, därför undersöker vi vad de tycker, säger Niiranen.
Enligt Niiranen kunde en livsförsäkring på ett par hundra euro i året sänkas med cirka 20 procent ifall kunden bevisligen lever ett sundare liv. Då Niiranen spekulerar kring framtiden är han ändå noga med att tala om rabatter och belöning för de som lever hälsosamt, istället för höjda räkningar och straffavgifter för de som lever osunt.
I debattinlägget till DN målar Allring ändå upp ett mycket dystrare scenario.
”I ett tredje land får en familjefar ett uselt prisförslag på sin livförsäkring som han väljer att avstå. Fyra månader senare dör han i lungcancer. Data från badrumsartiklar och wearables i kombination med data som påvisade trolig rökning (som ej angetts i ansökan) ledde till en riskbedömning som var avsevärt högre än vad som framgick av ansökan.”
”Ingen ja eller nej fråga”
Hur ska man då som försäkringskund och medborgare förhålla sig till utvecklingen där allt mer information om vårt vardagliga liv registreras för att sedan säljas vidare till företag? Mattias Allring, som själv arbetar med att utveckla de här affärskoncepten, menar att det uppkopplade samhället snart är verklighet och att det därför är viktigt att diskutera Internet of things i offentligheten och uppmärksamma politiker på vad utvecklingen kan innebära.
– Det här är inte en ja eller nej fråga. Det går inte att tacka ja eller nej till Internet of things, lika lite som det hade gått att tacka ja eller nej till internet, säger Allring.
Allring berättar att tekniken går framåt mycket snabbare än affärsutvecklingen. Och att affärsutvecklingen i sin tur rör sig mycket snabbare än vad lagstiftarna hinner förstå den nya uppkopplade världen.
– Det här kommer att hända! Det är oerhört viktigt att förstå komplexiteten i det här för att kunna lagstifta på rätt sätt och för bolag att kunna förhålla sig till det etiskt och affärsmässigt rätta.
