Ekonomiutbildningarna är mycket populära i årets ansökningsrunda till högskolor och universitet. På Svenska handelshögskolan har det världspolitiska läget lyft intresset för nationalekonomi, men också vid andra utbildningar tittar sökandena noggrant på omvärlden innan de väljer inriktning.
De svenskspråkiga ekonomiutbildningarna är populära just nu. Hela 971 personer sökte i år studieplats vid Svenska handelshögskolan och 763 till Handelshögskolan vid Åbo Akademi. Linda Gerkman, chef för studiebyrån vid Hanken, bedömer att populariteten beror på att det ser bra ut med jobbmöjligheterna för framtida ekonomer.
Vid Hanken är finansiell ekonomi och marknadsföring de populäraste huvudämnena, men nu har också det relativt lilla ämnet nationalekonomi fått ett häftigt uppsving. Sedan 2013 har antalet nya huvudämnesstuderande mer än fördubblats, från 9 till 21 stycken.
– Under de två senaste åren har vi sett en klar ökning och jag tror att mycket beror på det världspolitiska läget, finanskrisen och ett större intresse för de stora frågorna och helheten, säger Staffan Ringbom, lektor i nationalekonomi vid Hanken.
Intresset för nationalekonomi på Hanken har varierat de senaste tio åren. Svalast var det år 2005 och 2009 då endast tre personer började läsa huvudämnet medan 2015 blev toppnoteringen.
En av de 21 studerande som i våras valde nationalekonomi som huvudämne är Roger Ralio. Ämnet intresserade Ralio redan inför inträdesprovet och han nämner också internationella aktualiteter som en drivande faktor i valet.
– Du ser att det du läser också händer i världen och speciellt att få se unika grejer som just Greklandskrisen och sanktionerna mot Ryssland är väldigt intressanta. Det är inte bara teorier man läser om i böcker.
Osäkra tider slår hårdare mot små utbildningar
Medan ekonomiutbildningarna drar bra på grund av goda arbetsmöjligheter kan en motsatt trend skönjas vid mindre linjer med osäkrare arbetsmöjligheter. Vid Helsingfors universitet syns det här inom mediebranschen.
– Våra mest populära linjer, juridik och medicin, har varit de mest populära i år också. Däremot ser vi inom journalistik att ansökningssiffrorna gått ner. Det kanske inte beror på det ekonomiska läget, men säkert på att hela mediebranschen förändras, säger Martta Lindström vid Helsingfors universitets avdelning för svenska ärenden.
I Yle Nyheters lista över sökande till de svenskspråkiga utbildningarna framgår det till exempel att ämnet filosofi vid HU endast lockade sex förstahandssökande.
Ny ansökning ökar konkurrensen
Trenden att stora utbildningar med goda framtidsutsikter drar allt bättre än de mindre osäkrare förstärks också av det nya ansökningssystemet där sökande rangordnar utbildningarna och är tvungna att ta emot den högst rankade studieplatsen de beviljas.
Eftersom det från och med i år är mer avgörande vilken utbildning sökandena rankar högst lär många blivande högskolestuderande ha spelat med säkra kort. Och konkurrensen om de populäraste studieplatserna kan öka ytterligare om ett år då den gemensamma ansökan uppdateras igen.
Enligt Lindström vid HU kan ett lågt antal sökande i år förklaras med de så kallade nybörjarkvoterna.
– Nybörjarkvoterna som tas i bruk nästa år kan ha dragit ner ansökningssiffrorna om många väntat med att söka till nästa år.
Nästa år kommer universiteten att införa kvoter för nybörjare, alltså de som för första gången söker in till en utbildning. Hur stora kvoterna för de olika linjerna blir blir är ännu inte fastslaget, men tanken är att nybörjarna ska gynnas i ansökningsprocessen.
Men om många har tagit ett mellanår för att gynnas i nästa sommars ansökningsrunda kan det bli hård konkurrens om nybörjarplatserna hösten 2016.
