Den kinesiske kompositören Tan Dun förenar urtid och framtid i sina kompositioner. En av dem handlar om kvinnornas hemliga språk i Hunan, där han föddes.
För en större allmänhet är Tan Dun mest känd för sin filmmusik. För musiken i Ang Lees ”Smygande tiger, dold drake” fick han en Oscarstatyett. Och priser har formligen regnat över honom. Han vänder sig till historien, till elementen, till det förgångna, men han är inte det minsta nostalgisk. Han använder sociala medier i sin musik och säger att det förflutna också finns i framtiden, att det inte är någon idé att kämpa emot tidens gång.
Kompositör utan gränser
Jag har fått 15 minuter med Tan Dun i Musikhuset i Helsingfors. Han har nyss kommit med flyg från New York och är ganska trött, behöver tystnad. En kompositör av hans rang kunde låta bli att ge enskilda intervjuer och bara pliktskyldigast hålla en presskonferens. Men det är inte Tan Duns stil. Han säger att alla människor är speciella på sitt sätt och han träffar gärna intresserade journalister öga mot öga, även om tidtabellen kan vara knapp.
Dagen innan har han fyllt 58 år, han är tidlöst pojkaktig, iklädd lejonfärgade jeans och lyssnar intresserat på mina frågor. Vi dricker kallt kaffe i en av dirigenternas loger. Jag har lyssnat på hans musik, är förtjust i hans sätt att ta med det tidlöst organiska: vatten, stenar och papper i sina kompositioner.Lite överraskad är jag av att han faktiskt har gjort en symfoni enbart för Youtube. Han har använt en mängd mobiltelefoner med fågelljud i en annan komposition.
Och jag gillar hans filmmusik, som låter västerländsk men som också har det kännspakt kinesiska, en längtan i musiken. Han komponerar också med hjärtat och tycks ha en enorm kärlek till området Hunan i Kina, där han föddes. Han säger att ingen nånsin vet allt om sina barndomslandskap.
Kvinnornas hemliga språk
Till festspelen i Helsingfors kommer Tan Dun med sitt verk "Nu Shu - Secret language of women". Det är sång från hans egen hembygd på ett språk som har gått från kvinna till kvinna, om att vara mor, en god mor. Han vistades fem år bland kvinnor som kan det här språket. De var blyga och litet rädda också, för under kulturrevolutionen i Maos Kina var det bannlyst av regimen. Men Tan Dun lagade mat med kvinnorna, åt med dem. De blev vänner och småningom fick han också tillgång till deras språk och sång, som han tidigare inte alls kände till.
Hans orkesterverk bygger dels på en rad dokumentära filmer han själv har gjort med kvinnorna. De får representera det förflutna som rör sig mot framtiden, orkestern står för musik tänkt i ett framtidsperspektiv. De två polerna binds samman av en harpa.
- Harpan betraktas som det mest kvinnliga instrumentet, som något dekorativt och får sällan en central roll, säger Tan Dun. Därför ville han ge harpan en soloroll som det sammanbindande elementet.
- Allt jag vill göra är att synkronisera, säger Tan Dun. Han har tagit som livsuppgift att föra samman olika element, tider och stilar, allt enligt vad han har lärt om kontrapunkt av barockens Bach.
-Bachs kontrapunktiska tänkande är både matematiskt och filosofiskt. Bach breder ut en karta över själen framför oss.
Tan Dun i döda musikerns skor
- Att utmana sig själv som konstnär är det mest intressanta, säger Tan Dun. Han var mycket ung när han fick hoppa in i en orkester som ersättare, därför att ett musiksällskap hade omkommit i en drunkningsolycka.
- Ser du något mytiskt i att du steg in i en död mans skor? undrar jag. Tan Dun svarar med stort allvar.
- Vi är alla en del av historien, vad du än gör så är du med på historiens karta. När du skapar något nytt, till exempel musik, finns det kanske en uråldrig hemlighet att upptäcka. Döden är en avfärd, men allt går i cirklar. Vi älskar årstiderna som återkommer. Jag ser dem som en cirkel. Så varför skulle inte själen också vara cirkelformad, undrar Tan Dun.
Jag tackar för intervjun, säger Shie shie! Tan Dun skrattar, säger Kiitos! och Skål! Vi skålar i kallt kaffe. Ljudet hittar sin plats på musikkartan.
Gungerd Wikholms intervju med Tan Dun i Kulturmagasinet den 26.08. kl.22.15.Verket som uppförs vid Helsingfors festspel heter Nu Shu - Secret songs of Women. Bland Tan Duns nyare verk finns Symphonic Poem on Three Notes och Concerto for Orchestra (2012).
