Ekenäs fruntimmersförening fyller 160 år. Fruntorna firar med en kaffekoppsutställning. Det kan låta borgerligt och konventionellt.
Men borgarkvinnornas välgörenhetsföreningar hade en viktig roll. De fick redan på 1800-talet syn på en annan verklighet än den som männen såg.
Välgörenhet med kvinnosak på köpet
Föreningarna utgör dessutom en tidig länk i berättelsen om kvinnorörelsen, säger författaren Merete Mazzarella som i tisdags öppnade fruntimmersföreningens jubileumsutställning i Ekenäs bibliotek.
- Kvinnorna ville göra något utanför hemmet. Det var inte lätt för de borgerliga kvinnorna på den tiden.
Fruntimmersföreningar grundades i städerna.
- Man kan också säga att det var ett tidigt skede i kvinnofrigörelsen.
Men främst handlade det om välgörenhet.
- Klasskillnaderna var stora. Många barn for illa. Så välgörenhet var utan vidare ett viktigt syfte med de här föreningarna.
Risken med att undervisa flickor
En del av verksamheten var att ge fattiga flickor möjlighet att gå i skola så de lärde sig läsa och skriva.
Men småningom växte ambitionerna. Flickorna skulle också få läsa lite historia och geografi.
- Men det var en gnutta kontroversiellt. Flickorna skulle ju skolas upp till at bli duktiga tjänsteflickor. Det var många av borgerskapets damer som var rädda för att flickorna skulle få griller och inte veta sin plats.
I Borgå gick diskussionen så långt att man ordnade en omröstning om hur mycket flickorna skulle få lära sig i skolan.
Fruntimren har sett samhället med kvinnoögon
Mazzarella tycker att fruntimmersföreningarna med sina små resurser ofta har lyckats upptäcka saker som större aktörer är blinda för.
- De har fått syn på sånt som stiftelser och fonder inte alls ser, vardagen.
Männen hade onda aningar
Kvinnorna såg också på 1800-talet en annan verklighet än den som männen såg. De hade ett kvinnoperspektiv på tillvaron.
- Männen var ofta oerhört misstänksamma mot verksamheten. Fredrika Runeberg skriver i ett brev att männen nu bara tycker att kvinnorna kunde stanna hemma med sin stickning och sin gröt.
Mycket har förändrats i världen sedan tiden när fruntimmersföreningarna grundades.
- Men det intressanta är att det fortfarande finns män som blir nervösa när kvinnor går ihop och samarbetar.
Mazzarella är försiktig med att jämföra fruntimmersföreningarna med kvinnorörelsen hundra år senare.
- Kvinnorörelsen på 1960- och 70-talet var väldigt mycket kraftfullare. Då talade man om systerskap, det gjorde man inte på 1800-talet. Men visst var det ett systerskap. Så det finns paralleller.
”Berätta hur synen på auktoritet och sexualmoral förändrades”
Medelåldern hos medlemmarna i fruntimmersföreningarna är numera ofta hög. Ekenäsfruntornas äldsta aktiva medlem är i 90-årsåldern, berättar ordföranden Birgitta Nyström. Också de andra är pensionärer.
Mazzarella tycker ändå att föreningarna kan ha en viktig uppgift. Men det är knappast att hjälpa de fattiga och utslagna eller till exempel asylsökande.
- Med en hög medelålder är det svårt att idka en stark utåtriktad verksamhet. Snarare tänker jag att medlemmarna kunde fungera som traditionsförmedlare.
Mazzarella önskar att medlemmarna skulle minnas tillsammans.
- Framför allt – och det här är min käpphäst – kunde de fundera på och diskutera hur värderingarna har förändrats. Samhället bygger ju ändå på värderingar.
Mazzarella säger att mycket har förändrats när det gäller förhållandet till auktoriteter, hierarkier, barnuppfostran, förändringar i sexualmoral och tingens värde.
- De konkreta föremålen hade förr ett annat värde. Fortfarande är de flesta av oss i min generation ovilliga att slänga bort matrester.
När det blir mat över, sätter man det på ett litet fat och ställer in det i kylskåpet. Sedan följer man ett mönster.
- Man äter inte upp det. Man låter det stå i kylskåpet och tittar på det då och då. När det börjar växa något på det, inser man att man kan ta ut det och slänga bort det, förklarar hon med ett leende.
Årets pris till Kulturhuset Karelia
Ekenäs fruntimmersförening stöder fortfarande dem som samhällets skyddsnät inte fångar upp, främst äldre och krigsveteraner.
Föreningen delar dessutom ut ett kultur- och miljöpris. Årets pris gick till Kulturhuset Karelia i Ekenäs.
Kaffekoppsutställningen i bibliotekets galleri i Ekenäs är öppen till 12.9. Kaffekopparna symboliserar fruntimmersföreningens verksamhet eftersom många av verksamhetsidéerna har fötts vid en kopp kaffe.
