Affärer använder ljud och dofter allt diskretare för att kunderna ska trivas bättre och konsumera mera. Det handlar främst om att skapa stämning, men det finns också en etisk gråzon, hävdar forskare.
- Inte är det en doft som får oss att dricka mera öl, säger Niklas Rinne, vd för Finscent, och skrattar. Man använder en doft för att platsen ska bli finare, säger han.
Finscent är ett finländskt företag som har planerat doftmiljön för bland annat nattklubben Namu i Helsingfors.
Butiker, restauranger och företag använder allt mer avancerade och diskreta metoder för att marknadsföra sina varor och tjänster. Det handlar inte längre bara om bakgrundsmusik.
- Jag har hört att en del matbutiker i Finland använder ljud som låter till exempel som när man öppnar en vichyflaska, för att man ska få den där känslan att nu vill jag ha vatten, säger Rinne.
Forskare har länge varit relativt eniga om att ljud- och doftmiljöer påverkar vårt konsumtionsbeteende. Långsam musik får kunden att stanna längre och också konsumera mera.
Det visste man redan i 1990-talets Las Vegas där kasinohotellen började planera sina utrymmen med hörsel- och luktsinnet i betraktande.
- Vet du varför man spelar Bach i tunnelbanan i Paris, frågar Rinne. För att tonåringar inte ska stanna där.
"Halvsuspekt men inte etiskt fel"
Kaj Ahlsved, forskare i musikvetenskap vid Åbo Akademi, säger att det främst handlar om att skapa en viss stämning som konsumenten kan identifiera sig med. Trots att han inte direkt ser det som ett etiskt problem så finns det en gråzon.
- Det kan ju verka lite halvsuspekt eftersom det är nånting som vi stöter på i vår vardag när vi gör nånting så oskyldigt som att handla. Man går till butiken för att handla bröd och så hör man ljudet av en ölburk som öppnas, och så tänker man att oj vad det skulle vara gott med en öl, säger Ahlsved.
- Men samtidigt kan du nyligen ha sett en film där huvudpersonen har haft en telefon i sin hand, vilket är produktplacering, fortsätter han.
Enligt Ahlsved är det ett långt steg mellan att bli sugen på något och att välja just en viss produkt.
Den här typen av marknadsföring blir problematisk då den flyttas från kommersiella utrymmen till offentliga platser, alltså när människor lockas med ljud på platser som är till för alla, säger Ahlsved.
Han tror ändå att vi har blivit bättre på att känna igen ljud.
- Vi kanske håller på att bli bättre på att genomskåda vissa kampanjer.
