I dag kan den pensionerade statsvetaren Alpo Rusi lägga spionprocessen bakom sig. Men han väntar fortfarande på att det politiska systemet i Finland skall rensas från korruption.
Ambassadören, rådgivaren och statsvetaren Alpo Rusi blev känd för allmänheten då Säkerhetspolisen år 2002 läckte till medierna att han var misstänkt för spionage för underrättelsetjänsten i Östtyskland, Stasi, på 1970-talet. Anklagelserna visade sig sakna grund och staten dömdes till att betala ersättning till Rusi år 2007.
Processen tog nästan tio år och ännu långre tog det för Rusi att komma över den. Numera är han pensionär och har gått vidare i livet. Men orättvisorna i det finländska politiska systemet kommer han aldrig att lägga bakom sig.
Korruption och politisk hetsjakt
Enligt Rusi handlade spionanklagelserna i praktiken om en politisk hetsjakt på honom som började i slutet av 1990-talet.
– Jag ger dåvarande statsministern Paavo Lipponen skulden för att spionmisstankarna läcktes olagligt ut till medierna, berättar Rusi.
Han menar att Säkerhetspolisen var politiskt korrumperad och syftet med läckaget var att hindra Martti Ahtisaari från att bli omvald som president och att hindra Alpo Rusis framgångar i det kommande riksdagsvalet år 2003.
Hemliga dokument
Efter spionprocessen har Rusi arbetat för att hemligstämplade Stasi- och KGB-dokument skall offentliggöras i Finland. Till skillnad från de ogrundade anklagelserna mot Rusi innehåller dokumenten namn på finländare som på riktigt hade samröre med underrättelsetjänsterna.
Det kändaste av dokumenten är den så kallade Tiitinen-listan som Rusi själv har skrivit om i sin bok med samma namn. Listan är hemligstämplad till år 2050, vilket Rusi tycker att strider mot grundlagen.
– 70 år är för länge. Orsaken är troligtvis att listan innehåller namn på finländare som inte får avslöjas.
Skam för hela det politiska systemet
Rusi säger att han och hans familj klarat processen bra tack vare att de hållit ihop. Han misstänker också att hans insjuknande i polio som barn givit honom förutsättningar att kämpa hårdare än genomsnittet.
Det är det politiska systemet som tagit mest skada, anser Rusi. Han berättar bland annat om Sveriges förra statsminster Carl Bildt som en gång kom fram till honom och sade att hans fall är en skamfläck för hela Norden.
Rusi önskar att alla arkiv från Kalla kriget skulle offentliggöras. Inte för hans skull, utan för att vi bättre skulle förstå vår närhistoria och för att det politiska systemet skulle bli mindre korrumperat.
Önskar upprättelse
För sin egen del har han märkt att det fortfarande är många som inte kan se honom i ögonen. Han vann i rätten, men annars har upprättelserna uteblivit.
– Jag har gått vidare, men det vore trevligt om staten skulle be mig om ursäkt.
Efter Nio om hemligheter, torsdagen den 10 september 2015 kl. 21.00 i Yle Fem och på Arenan.
