Artikeln är över 8 år gammal

Studerande kartlägger Raseborgs fastigheter

seminarieskolan i Ekenäs
Skolbyggnader utgör en del av fastighetsmassan. Bild: YLE/Micke Wikström

Raseborgs stad får hjälp av ekonomistuderande för att kartlägga stadens fastigheter och fastställa deras värde. I samband med en kurs i redovisning analyserar tre studerande stadens 211 fastigheter på två månader.

Satsningen är ett samarbete mellan Raseborgs stad och handelshögskolan vid Aalto universitetet i Helsingfors.

Många siffror och stram tidtabell

Studerandena räknar bland annat ut hur mycket varje fastighet totalt kostar för staden, de analyserar hur mycket fastigheterna används och räknar ut vilka kostnader för reparationer som staden kan räkna med.

Dessutom ska vi jämföra uppgifterna med andra kommuner berättar Tomi Rissanen som är en av de tre som är med i projektet. Han tillägger att utmaningen i projektet är att gå igenom allt material på knappt två månader.

Praktisk övning inför arbetslivet

Staden räknar med att kunna slå fast en kapitalhyra för sina fastigheter utgående från de uppgifter som studerandena presenterar i november. Alla fastigheter, förutom de allra nyaste, saknar i dagens läge en kapitalhyra och betalar alltså bara en driftshyra.

Julia Markkanen är också en av dem som ska dyka in i en stor bunt med papper och utgående från en hel massa siffror bena ut uppgifter som kan vara till nytta för staden. Bland pappren finns bland annat uppgifter om vad fastigheterna används till, vilka som står tomma och vilka fastigheter som är uthyrda till utomstående.

- Med tanke på att det här utgår från praktiskt arbete är det bra träning inför riktiga projekt i arbetslivet. Våra studier är väldigt teoretiska, berättar Markkanen.

Raseborg kanske inte behöver alla fastigheter

Samarbetet mellan universitet och Raseborgs stad är en del av Capstone, en kurs i redovisning. Kursen har 50 deltagare och består av nio olika projekt runtom i landet. Tre av kursens 50 deltagare valde Raseborg som sitt projekt.

Tomi Rissanen, Julia Markkanen och Jari Melgin.
Bild: Yle/Veronica Montén

Ett av målen är att Raseborgs stad ska få hjälp med att använda fastigheterna mer effektivt och också få en bild av vilka fastigheter som verkligen behövs och vilka staden eventuellt kan göra sig av med berättar Arne Nummenmaa, chef för Intern service i Raseborg.

Ska staden äga restauranger?

Forskare Jari Melgin är mannen som undervisar och leder de studerandena i sitt arbete. Han har redan efter det första mötet med staden en bild av fastighetsmassan.

- Raseborgs stad har 211 byggnader. En del av dem behöver staden medan andra inte används optimalt. Största delen är skolfastigheter som staden behöver för den dagliga verksamheten, men 30 procent av fastigheterna används av någon annan verksamhetsidkare än staden. Frågan är varför? Varför äger staden till exempel restauranger? Det här är till exempel frågor vi ska ställa oss.

Melgin påpekar att de studerande som deltar i projektet har en ypperlig chans att använda sina teoretiska kunskaper i praktiken. Studerandena är alla i slutskedet av sina studier.