Om någon blir trakasserad eller utsatt för hat på nätet, är det i skolan det kan bubbla upp till ytan. Det gäller att ha en öppen atmosfär och goda förhållanden för att kunna tackla problem med till exempel nätmobbning. Det säger Linda Fagerudd som är kurator i Pedersöre.
Linda är bestämd i sin åsikt att nätmobbningen har ökat. Den är dessutom svår att komma åt. Nätmobbningen kan pågå ganska länge innan den mobbade berättar och vuxenvärlden kan ta tag i det.
- Därför är det väldigt viktigt att skapa goda kontakter mellan de vuxna i skolan och eleverna. Det är en bra grund att stå på om det blir problem med nätmobbning, säger Fagerudd.
Under arbetet med #NiVetIngenting har vi varit i kontakt med ett 20-tal lärare, kuratorer, rektorer och assistenter som jobbar i högstadieskolor i svenska Österbotten. De flesta anser att trakasserier, hat och kränkningar på nätet har blivit vanligare.
Det råa språket och utseendefixeringen är en annan aspekt som ororar många.
Skapa god kontakt
I Sursik skola i Pedersöre går 480 elever. Där har man satsat på att skapa goda kontakter till eleverna genast när de börjar på sjunde klass. Eleverna får svara på ett frågeformulär om hur de trivs i skolan, om de blivit dåligt behandlade och så vidare.
Efteråt träffar kurator Linda Fagerudd alla sjundeklassare för en pratstund på tumanhand.
- Vi har väldigt fina samtal. Det kommer fram både bra och dåliga saker. Och det märks att eleverna vill berätta vad som händer till exempel på nätet. De blir glada när någon frågar vilka spel de spelar eller vilka appar de använder. De vill berätta, bara någon ställer frågor och visar ett genuint intresse för deras värld, säger Linda Fagerudd.
Hon är glad att kommunen och skolledningen stöder den här typen av förebyggande åtgärder.
- Det här är ett ärligt försök att skapa en god kontakt med eleverna. Jag har inte jobbat så länge att jag kan visa upp siffror på att nätmobbningen har minskat i vår skola. Men jag tror att det här är ett väldigt bra sätt att förebygga och skapa en bra atmosfär i skolan, säger Linda Fagerudd.
En extra vuxen i skolan
I Närpes högstadieskola är Yvonne Backman inne på sitt 5:e läsår som skolcoach. Hennes jobb handlar om att finnas till för eleverna, att hjälpa där det behövs och att vara en vuxen, men inte en lärare, i skolmiljön.
Backman är helt säker på att nätmobbningen har ökat. Det är ett grovt språk och det är mycket hat på nätet och i sociala medier.
Men det är ändå inte särskilt vanligt elever berättar för henne att det händer jobbiga saker på nätet.
- Jag vet inte varför de inte berättar. Det kan hända att de är rädda att ta itu med svåra saker, rädda för konsekvenserna. Men jag tror också att ungdomarna helt enkelt känner att de måste stå ut med hat på nätet, säger Backman.
Att kalla någon hora, skriva att en person är ful eller fet är vardagsmat på nätet. Speciellt i forum där man kan vara anonym.
- Jag vet inte varför man skriver sådana saker. Det handlar säkert om att man vill ha uppmärksamhet och bekräftelse. Men jag tror också att många gömmer sig bakom skärmarna, vi blir någon annan. Och vi vågar inte längre diskutera problem med andra mellan fyra ögon, IRL, säger Yvonne Backman.
Skippa anonymiteten
Det är lika viktigt att prata med den som utsätts för hat på nätet, som att prata med den som skriver hat. Om Yvonne ser att en elev skriver elaka kommentarer på nätet försöker hon prata om det, fråga varför och säga att det inte är okej.
- Visst, ungdomarna har vant sig vid ett rått språk. De har tvingats höja ribban för vad de måste stå ut med. Men om du gång på gång får höra att du är en hora, att du är ful och äcklig så gör det till slut ont i hjärtat. Och det måste vi vuxna försöka få fram till de som skriver hat på nätet. Det gör ont, man tar åt sig, säger Yvonne Backman.
Hon försöker också uppmana ungdomar att sluta hänga på sociala medier där man kan vara anonym.
I Pedersöre konstaterar Linda Fagerudd att många unga gör medvetna val när det gäller vilka sociala medier de är aktiva på. Användningen av bland annat Ask.fm, där man kan vara anonym, har gått ner märkbart i Sursik skola.
- Jag ser också att eleverna kan vara kritiska till de sociala medierna. Och det är glädjande, säger Fagerudd.
Också gott på nätet
År 2003 hade Mats Bergvik, kurator i Malax, ett första fall av nätmobbning på sitt bord. Men någon explosionsartad ökning av nätmobbning ser han inte.
- Det är säkert mycket som sker i det fördolda. Språket kan vara väldigt grovt och vissa beter sig fruktansvärt illa på nätet. Men jag tror inte att antalet fall av nätmobbning har ökat, säger Mats Bergvik.
Han lyfter upp Kiva skola som han anser varit väldigt lyckat i de kommuner han jobbar, Malax och Korsnäs. Skolorna har jobbat seriöst med Kiva skola och mobbningen har minskat.
- Jag tycker också att vi ska försöka ge en nyanserad bild av sociala medier och nätet. Också lyfta fram allt det positiva det för med sig. Tänk er ett barn med en ovanlig hobby som helt plötsligt hittar gemenskapen med massor med andra ungdomar, runt om i världen, via nätet. Det är ju fantastiskt, säger Bergvik.
Enligt Bergvik är de vuxnas roll oerhört viktig för att fostra till bra beteende på nätet.
- Vuxna måste vara intresserade och lyhörda utan att för den skull hålla förhör med ungdomarna. Kan man prata om vardagliga saker, kan man också prata då det blir problem, tror Mats Bergvik.
