Man har lyckats hjälpa den annars så akut hotade öringstammen med lekbottensrestaureringar, och en hel del vilda öringar har hittat tillbaka till bäckarna i norra Helsingfors.
Öringen kråmar sig där den far fram mellan stenarna i den strida men grunda bäcken.
Stundvis simmar den i så grunt vatten att ryggfenorna och halva ryggen sticker upp ovanför vattenytan.
Den gör ett stadigt slag med stjärtfenan och i nästa stund tar den sig ut på djupare vatten igen, för att försvinna ner under vattenytan.
- I de flesta vattendrag är öringarna så sällsynta och så få till antalet att det är svårt att hitta dem. Men här har vi en stor mängd med öringar regelbundet varje höst i slutet av oktober och i början av november, säger iktyonom Henrik Kettunen.
Öringen är ett steg ifrån att vara utrotningshotad
På många håll i Finland kämpar öringstammen för sin överlevnad.
Ute till havs hotas stammen av överfiske. Utsläpp och muddringar har förstört öringens lekområden i bäckar och åar.
Kraftverken hindrar öringen från att vandra tillbaka till sina lekområden i hembäckarna, där det är meningen att honorna ska lägga sina ägg.
Tack vare lekbottenrestaureringar har man bland annat vid Tistelbackabäcken i Malm i Helsingfors lyckats hjälpa den annars så akut hotade öringen.
- Att ortsbor främjar öringen hjälper all skyddsverksamhet i Vanda å. Ortsbornas intresse för vattenskydd vaknar till liv tack vare de här fiskarna. Det är inte bara fråga om fiske utan det är hela ån som vi skyddar, säger Kettunen.
Utplanteringar har inte hjälpt
Tidigare har man försökt främja öringsfiske genom utplanteringar, men det har visat sig vara ekonomiskt olönsamt och har inte gett några resultat.
Att årligen göra lekbottenrestaureringar i forsar och bäckar har däremot lyckats betydligt bättre, eftersom lekgruset är ytterst viktigt för att öringen ska kunna föröka sig och överleva.
- I stället för att restaurera en gång borde lekgrus och lekområden följas upp. Lekgruset borde putsas varje år om det finns en risk för att det slammas igen. Återupplivningen av de här naturliga bestånden är den enda hållbara möjligheten att främja fiske, säger Kettunen.
- Därför borde hela landet ta exempel av det skyddsarbete som pågår här i norra Helsingfors.
- Lekbottnar borde putsas och upprätthållas i Finland, men det har man inte gjort. Problemet är inte vad man gör utan problemet är vad man inte har gjort, säger Kettunen.
