Kolhögarna på Hanaholmen har en oviss framtid, men än så länge rullar kraftverket på som vanligt. För tillfället är det den lättantändliga kazakstanska kolen som bekymrar.
- Oroliga helsingforsare hör av sig när de ser att det glöder på kolhögarna. Det kan till och med finnas små lågor, men elden sprider sig inte, försäkrar driftmästare Sixten Granlund som arbetat i Hanaholmens kraftverk i över trettio år.
Oroliga helsingforsare hör av sig när de ser att det glöder på kolhögarna.
Sixten Granlund, driftmästare
Han försäkrar att kolen från Kazakstan är bra, trots att den är lättantändliga.
Vad händer om man fimpar i kolhögen?
- Ingenting. Dessutom får man inte röka här, säger Granlund som tar Yle Huvudstadsregionen till de kännspaka kolhögarna i Södervik.
400 000 ton kol
De är som högst nu och enligt Granlund kommer nästa kolbåt någon gång i mitten av november.
En båt fyller högen med ungefär 18 000 ton kol och just nu finns ungefär 400 000 ton i högarna.
- Det skulle räcka i ungefär ett år för helsingforsarna, säger Granlund.
Guidningen fortsätter inne i kraftverket där det är betydligt varmare.
Inga stora olyckor
Några katastrofala olyckor har inte skett under B-kraftverkets fyrtioåriga historia. Endast rör som springer läck med jämna mellanrum och en eldsvåda 1986.
Är det ohälsosamt att jobba här med tanke på all värme och kol?
- Man måste skydda sig förstås. Men det är inte farligt, säger Granlund och visar salen där turbin fyra dundrar på.
Det har varit min arbetsplats i lite över trettio år. Och jag har trivts bra.
Sixten Granlund, driftmästare
Trean används inte för tillfället och ettan och tvåan försvann i och med att A-kraftverket revs 2007.
- Värmen och elektriciteten räcker till än så länge. På vintern när det är kallare behövs båda enheterna, berättar Granlund.
Pellet ska göra kraftverket renare
I dag bränner kraftverket också pellet för att minska på miljöutsläppet.
- Här brinner stenkol och pellet tillsammans. Stenkolen blir som damm och dammet brinner sen där inne, säger Granlund och pekar på en stor rund lucka i något som ser ut som ett stort pannrum.
Blir det miljövänligare med pellet?
- Det säger de, men jag vet inte något mer om det. Det går stora mängder pellet så ska vi bränna mycket innebär det mycket trafik hit.
Granlund själv rycker på axlarna när miljöaspekten kommer på tal.
- Det är ett stort verk som ger mycket värme och elektricitet. Förstås smutsar det, men det som man ser från pipan är till största del vattenånga.
”Jag vill ha kvar kraftverket”
Framtiden är osäker för Hanaholmens kraftverk. Helsingfors tjänstemän vill att Hanaholmen ska stänga för att istället bygga bostäder dit.
Vad hoppas du på?
- Att det ska finnas kvar. Men det är min egen åsikt. Jag jobbar inte kvar så jättemånga år längre, men jag tänker på de andra som arbetar här.
- Säkert är det bra och förstås kan man köpa elektricitet. Men värmen som vi får härifrån är viktig. Knappast räcker det med endast solkraft eller vindkraft, säger Granlund.
Svettigt högst upp
Högst upp vid den gigantiska pannans topp är det varmt. Tittar man ner genom gallren blir man lätt lite höjdrädd.
Vad betyder kraftverket för dig Sixten Granlund?
- Det har varit min arbetsplats i lite över trettio år. Och jag har trivts bra.
