Den Haag
's-Gravenhage | ||
---|---|---|
Munisipio di ![]() | ||
Lema: Vrede en Recht ('Pas i Hustisia') | ||
Bista for di Plein, Den Haag Vredespaleis Binnenhof Kurhaus Stadhuis di Den Haag | ||
Divishon atministrativo | ||
Pais | ![]() | |
provinsia | Zuid-Holland | |
Koordinatonan | 52°4′48″N 4°18′36″E / 52.08000°N 4.31000°E | |
Historia | ||
Fundashon | Siglo 13 | |
Geografia | ||
Área
|
98.13 km² | |
Elevashon | 1 meter | |
Poblashon | ||
Poblashon (2024) |
565,701 habitante 6861 habitante/km² | |
Polítika | ||
Presidente munisipal | Jan van Zanen (VVD) | |
Koalishon | VVD, D66, GL, CDA, y PVDA | |
Otro informashon | ||
Kódigo postal | 2491-2597 | |
Mapa detayá di Den Haag | ||
![]() | ||
![]() | ||
Piramide di poblashon (2023)
| ||
Imágennan riba ![]() | ||
Wèpsait ofisial | ||
[Editá Wikidata] · [Manual] |
Den Haag (ofisialmente 's Gravenhage) ta e kapital di e provinsia di Zuid-Holland i ku 565.701 habitante (1 di yanüari 2024) e di tres munisipio mas grandi di Hulanda.
E stat a surgi den Edad Medio rond di Hofvijver i Binnenhof, cu despues a bira e sentro di politika Hulandes. Aunke Amsterdam ta ofisialmente e kapital di Hulanda, parlamento hulandes ta situá na Den Haag. Desde ougùstùs 1981, e stat tambe tabata e residensia prinsipal di Famia Real Hulandes. Ademas, mayoria embahada, tur ministerio, i Korte di Kasashon ta situá aki. Den Haag tambe ta hunga un rol importante riba tereno huridiko internashonal, ku institutonan manera Korte Internashonal di Hustitia den Vredespaleis i Korte Penal Internashional. Na 1907 e stat a organisá un konferensia di pas kaminda a sera akuerdonan importante tokante e leinan di guera.
For di 1795 pa 1806, Den Haag a sirbi komo e kapital di e Repúblika di Batavia. Siguientemente, di 1806 pa 1808 e tabata e kapital di Reino di Hulanda.
Den Haag ta e stat hulandes mas grandi kantu di Laman di Nort i tin un kosta di diesun kilometer largu. For di siglo diesnuebe, e stat ta un lugá turístiko internashonal. E munisipio ta inkluí dos playa, Scheveningen i Kijkduin, i un sistema di dùin, ku huntu ta forma un reserva natural ekstenso. Scheveningen, originalmente un pueblo di piskadó, tambe tin un haf regional.
Den siglo diesnuebe, Den Haag a produsí un movementu di arte influente, e Skol di Den Haag. E stat tambe ta kas di dos museo di arte internashonalmente konosí: Mauritshuis i Kunstmuseum Den Haag, ku ta enfoká riba arte moderno.
For di 1 di yanüari 2015, Den Haag ta forma parti di Regio Metropolitano di Rotterdam Den Haag, un relashon kooperativo di 23 munisipio ku un total di 2.3 mion habitante. E region aki na su turno ta forma un parti importante di Randstad, e núkleo urbano densamente poblá na sekshon wèst di Hulanda.
Nòmber
[editá | editá fuente]E stat originalmente tabata wòrdu yamá Die Haghe òf Den Hag(h)e ('e tereno ku transhi, tereno di jaag'), e lugá ku a bini na eksistensia ora Floris V a laga konstruí un kas di jaag einan.[1] For di kuminsamentu di siglo diesshete, e gobiernu munisipal ofisialmente a usa e nòmber 's-Gravenhage, un nòmber mas formal derivá di des Graven ha(a)ge, den otro palabra 'de Haag di Konde di Hulanda', miéntras ku Den Haag a keda komun den boka di pueblo. Un situashon similar ta sosodé na Den Bosch, ku ofisialmente ta wòrdu yamá 's-Hertogenbosch, pero hopi bia ta retené e nòmber mas kòrtiku den boka di pueblo.
E situashon aki no a kambia te na aña 1990, ora ku e munisipio a disidí di usa e nòmber Den Haag komo e standart, kua ta kuadra mas ku e nombernan di The Hague (ingles) i La Haye (franses). Awendia, 's-Gravenhage ta wòrdu usá solamente den dokumentonan ofisial, manera sertifikado di nasementu i matrimonio.[1]
E nòmber Den Haag tambe ta wòrdu usá figurativamente pa referí na gobièrnu i parlamento hulandes. Den su forma diminutivo (Haagje) tin bia e ta wòrdu usá komo un arketipo pa un stat estatal òf un stat asosiá ku e Kas Oraño. Por ehèmpel, Breda ta wòrdu yamá Haagje di Sùit, Arnhem e Haagje di Oost, Roermond e Haagje di Limburg i Heerenveen e Haagje di Fries.
Histórikamente, Den Haag tambe tabata e lugá di biba pa hulandesnan ku tabata traha den e kolonianan i tabata bini Hulanda durante nan fakansi. Despues di independensia di Indonesia-Hulandes, un grupo grandi di indones hulandes a establesé aki, loke a gana e stat e beinam De Weduwe van Indië ('E Biuda di Indonesia').
Referensia
|