Byggboom för vindkraft i Finland – så här ser det ut på landets största vindkraftspark

Piiparinmäki som öppnat i år ska producera 700 gigawattimmar el per år. Det är i storleksklass med ett större kolkraftverk eller en mindre kärnreaktor. Parken är flera kilometer lång och öppen för vem som helst att besöka. Det finns gott om plats att parkera vid vindturbinernas fot. Det hörs ett svagt hummande ljud, den här dagen ligger vindhastigheten på bara 1–3 meter per sekund men turbinerna snurrar.

Elproduktionen i Finland genomgår en enorm förändring för tillfället. Bara Ilmatar bygger de närmaste åren vindkraft motsvarande en och en halv gånger effekten hos Olkiluoto 3, och det är många andra som är intresserade.

När det fossila fasas ut och kärnkraften och vindkraften tar över kommer Finlands energipalett att se helt annorlunda ut redan inom ett par år.

Vindkraftsbyggandet i Finland tog fart när priset på tekniken sjönk. Nu byggs vindkraften på marknadsvillkor, utan att vara beroende av stöd – och fastighetsskatten från byggena kan ge kommuner avsevärda inkomster.

En av dem som haft precis rätt tajming för investeringarna är Lestijärvi. Lestijärvi har drygt 700 invånare och svenska OX2 bygger just nu 69 stycken vindmöllor här. Parken kommer ha en produktion på 1,8 terawattimmar per år. Det motsvarar 2 procent av hela Finlands elkonsumtion 2020.

Vindkraftsprojektet innebär mycket pengar för en skuldsatt kommun som dessutom kämpar med återväxten. Var tredje invånare är över 65 år gammal och Lestijärvi är en av de kommuner i Finland som provat tusenlappsknepet, det vill säga att ge barnfamiljer 1 000 euro om de stannar kvar i kommunen.

Själva byggprocessen i Lestijärvi har sett ut som i många andra kommuner som bygger vindkraft just nu. Tanken väcktes för tio år sedan. Under planläggningsprocessen och miljökonsekvensbedömningen minskade det tilltänkta antalet möllor från 96 till 69. Byggstart blev slutligen i fjol och allt ska stå klart till slutet av 2024, 12 år efter att planeringen inleddes.

Ett överklagande fördröjde processen rejält. Överklagandet förkastades, men beslutet dröjde ett par år att få.

– Det hör till att folk ska få överklaga och det är viktigt att invånarnas synpunkter beaktas. Men det räcker ju med en enda överklagan för att processen ska dra ut med år, även om överklagan till slut skulle förkastas, säger Vehkaoja.

Det skulle vara viktigt för alla inblandade att hanteringen av klagomålen gick snabbare

Joonas Ekholm, Ilmatar

Utdragna tillståndsprocesser och överbelastad förvaltningsdomstol är något vindkraftsföretagen klagat på länge.

– Det skulle vara viktigt för alla inblandade parter att hanteringen av klagomålen gick snabbare. Den stora förlusten här är ju att det inte kan byggas ren energi i Finland i den takt det skulle behövas, säger Joonas Ekholm, ekonomi- och finansdirektör på Ilmatar.

I jämförelse med utredningstiden är till exempel den omtalade flaskhalsen i elnätet inget stort problem.

– Utvecklings- och utredningstiderna är ju så långa att de nuvarande nätbegränsningarna inte är ett betydande hinder för oss, Fingrid gör ett bra jobb med att bygga ut nätet, säger Ekholm.

Också ur den synvinkeln skulle det vara viktigt att sprida vindkraften över olika delar av landet och inte koncentrera för mycket av den till samma plats: sällan är det vindstilla överallt samtidigt.

I framtiden kommer vindkraften också i allt större grad att kombineras med solpaneler och batteriparker, då sol och vind kompletterar varandra bra. Ilmatar bygger en sådan hybridpark redan nu.

Det alla väntar på i teknikutvecklingen är bättre möjligheter att lagra elen. Batteriernas lagringstid är begränsad. Nu utreds möjligheter att använda övergivna gruvor för att lagra el i form av vattenkraft, eller att lagra energin som värme, i vatten eller sand. Men vätgastekniken är det alla väntar på mest.

– Det ser förstås ganska grymt ut just nu där de börjat röja för byggarbetet

kvinna på hundpromenad i Lestijärvi

För Lestijärvis del innebär möllorna att miljonerna rullar in i åtminstone de 30 år möllorna har i livslängd, bara fastighetsskatten fortsätter tillfalla kommunen.

När möllorna tjänat sin tid hoppas kommunen det blir aktuellt med någon slags fortsättning. Enligt kontraktet är det energibolaget som står för kostnaderna för att föra bort de gamla möllorna och återvinna dem till den del det går, i dag upp till 90 procent.

Kommunledningens bedömning är att de flesta invånarna är nöjda med vindkraftssatsningen. En kvinna Svenska Yle talar med som är på hundpromenad genom kommunen säger också hon att de flesta är nöjda, även om parken förstås ändrar på landskapet väldigt mycket.

– Det ser förstås ganska grymt ut just nu där de börjat röja för byggarbetet.