De nya välfärdsområdena ska inleda sin verksamhet vid årsskiftet. Då överförs ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet till välfärdsområdena. Beredningen och beslutsfattandet har inte gått smärtfritt.
Områdena vill ha mer pengar av staten, budgetunderskott på tiotals miljoner euro rapporteras och det grälas om prioriteringarna. Ett exempel är Västra Nylands välfärdsområde, där partierna har drabbat samman om stigande vårdavgifter.
Kommunforskaren Siv Sandberg är inte överraskad av att det blivit heta debatter i områden där man tidigare saknat en gemensam samkommun för social- och hälsovården. Diskussionen om till exempel enhetliga klientavgifter förs då första gången samlat.
– I Egentliga Finland och Västra Nyland börjar processen från noll. Man går direkt från att ha många kommuner till att vara ett välfärdsområde. I till exempel Österbotten har man förberett sig genom en frivillig process, som visserligen inte heller varit smärtfri.
Nästan alla områden gör brakunderskott
Välfärdsområdena bereder som bäst sina budgetar för nästa år. Alla utom Norra Savolax välfärdsområde och HUS-sammanslutningen beräknas göra underskott. I många fall handlar det om tiotals miljoner euro.
– Det handlar inte heller bara om pengar, utan också om att de flesta välfärdsområden kommer att ha svårt att rekrytera personal, säger Sandberg.
Välfärdsområdena får majoriteten av sin finansiering från staten och har begränsade möjligheter att påverka sina egna inkomster. De kan i första hand höja klientavgifterna.
– Under de närmaste åren, då välfärdsområdena inlett sin verksamhet, kommer man att börja gå igenom servicenätet och titta på serviceutbudet. Vidare börjar man fundera på vad man kan göra i verksamheterna för att effektivera och påverka kostnaderna.
Allt fler tycker att det behövs egen beskattningsrätt för välfärdsområdena och frågan tros bli en het potatis inför riksdagsvalet.
Ministeriet tycker inte att läget är så dramatiskt
Det råder osäkerhet om budgetarna för nästa år bland annat för att man inte vet exakt hur mycket pengar som överförs från kommunerna till välfärdsområdena. En preliminär uppskattning om justeringen som görs fås i vår.
Enligt Finansministeriets uppskattning gör områdena nästa år ett sammanlagt budgetunderskott på 910-927 miljoner euro.
Ministeriet menar ändå att framtida inkomster på en halv miljard euro fattas från dessa uppskattningar, vilket gör att läget i välfärdsområdena är mindre dramatiskt än vad som framställts i offentligheten.
– Budgetspelet blir inbyggt i förhandlingarna mellan välfärdsområdena och staten. Det är jättesvårt att säga vad som är budgettaktik och vad som är behov som på riktigt finns. Det klarnar först då välfärdsområdena på riktigt kommer igång, säger Siv Sandberg.
Forskaren tror att det ändå blir nedskärningar och förändringar
Vid Finansministeriet understryker man att finansieringsmodellen för välfärdsområdena innehåller utjämnande funktioner. Regeringen planerar vidare lagändringar som ska bidra till att trygga finansieringen. De berör bland annat löneharmoniseringen och finansieringen för universitetssjukhusen.
Finansieringen granskas med två års fördröjning så att den motsvarar den förverkligade utvecklingen. Finansieringen differentieras inte från det verkliga behovet, uppger ministeriet.
– Realismen är den att det kommer att bli nedskärningar. Åtminstone kommer det att ske förändringar. Inget välfärdsområde kommer undan förändringar i hur servicen är uppbyggd och vilket paket av tjänster man erbjuder invånarna, säger Siv Sandberg.
I Svenskfinland riktas ett stort intresse mot Västra Nylands välfärdsområde och Egentliga Finlands välfärdsområde, samt Nyland som helhet.
– Den debatt som fördes i Nyland tidigare kring finansieringen av primärvården och den specialiserade sjukvården är kanske en fingervisning om var smärtpunkterna kommer att finnas också i framtiden, förutspår Sandberg.
Inga stora förändringar direkt efter årsskiftet
Regeringen vill göra övergångsperioden så trygg som möjligt för klienterna. Detta upprepades till lust och leda då Social- och hälsovårdsministeriet ordnade ett evenemang där välfärdsområdena presenterade sin verksamhet nyligen.
Målsättningen är att folk inte vid årsskiftet ska lägga märke till någon förändring, men att de efter några år ska lägga märke till en positiv förändring
Social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen (VF)
Enligt Siv Sandberg blir det på kort sikt förändringar som syns i till exempel avgifterna som debiteras, telefonnumren och skyltningen. Det visar erfarenheter från de områden som redan genomfört förändringar på frivillig basis.
Folk behöver ändå inte vara rädda för stora, omedelbara förändringar i själva servicenätverket.
– Sen när man kommer så lågt som till en hälsovårdscentral eller en vårdavdelning så fortsätter verksamheten i stort sett som tidigare och de enheter som finns idag finns kvar också efter årsskiftet.
