De finländska elevernas matematikkunskaper har försämrats och trenden har varit stadigt nedåtgående sedan nittiotalet. Susanne Bergström-Nyberg undervisar matematik för elever i årskurs 7–9 i Mattlidens skola i Esbo och hon har märkt förändringen. Hon säger att man har lättat på kraven.
– När jag kom till skolan år 2001 var vi på topp i Pisaundersökningarna. Sedan infördes trestegsstödet och efter det började man märka en förändring. Det skulle satsas väldigt mycket på de svaga eleverna – och det är jättebra – men sedan har man glömt bort de starka eleverna, säger Bergström-Nyberg.
Trestegsstödet är en modell för att erbjuda elever stöd enligt behov som delas upp i tre olika nivåer.
Medan fokus ligger på eleverna som behöver mest stöd så blir de mer motiverade eleverna understimulerade, enligt Bergström-Nyberg. Eleverna som blir klara med sina uppgifter kan slå ihop boken och ta det lugnt, men eftersom det inte finns resurser att undervisa dem vidare så kan de uppnå sin fulla potential.
– Det finns inte tillräckligt med stödlärare. De svagare eleverna tar mycket av lärarens tid. Då blir de starkare eleverna frustrerade över att de inte hinner få den hjälp de också behöver.
Finlands svenska lärarförbund (FSL) uppger att det dessutom råder brist på svenskspråkiga matematiklärare i Finland, vilket innebär en risk för att alla finlandssvenska elever inte får lika bra undervisning.
Det behövs resurser för att hinna med alla
Enligt Finlands svenska lärarförbund har satsningar på utbildning ofta inneburit projektfinansiering för några år. Så bygger kommunerna och skolorna upp kunskaper inom projektet och så tar det slut när finansieringen upphör. FSL efterlyser i stället långsiktig grundfinansiering.
Matematikläraren Susanne Bergström-Nyberg anser att det som behövs för att förbättra elevernas resultat är ytterligare stöd för elever som har svårigheter.
– De elever som behöver mycket stöd borde ha egna lärare, många flera än de har i dag.
Enligt Bergström-Nyberg skulle det också ge bättre möjligheter att hjälpa de starka eleverna. Bergström-Nyberg har också diskuterat med sina kolleger i Mattlidens skola om det skulle vara möjligt att samla ihop elever som är bra på matematik i en grupp. Det kunde vara ett sätt att stödja starka elever med de resurser som redan finns.
Läroplanen kräver självständighet – svårt för många elever
Sedan millennieskiftet har läroplanerna i allt högre grad fokuserat på självstyrande inlärning. Bergström-Nyberg säger att det har lett till problem i vardagen.
– Man strävar efter att eleverna ska vara självstyrande. Men det är de inte mogna för ännu i årskurs sju till nio. Delvis styrd undervisning och ordning och reda i klassen behövs fortfarande.
Har ansvaret för att lära sig lagts på eleven?
– Inte fullständigt förstås. Men mycket riktar in sig på det. Det står att läraren ska vara en handledare för eleven.
Enligt Bergström-Nyberg finns det positiva sidor av av den handledande lärarrollen.
– Jag är också lärare i fysik och kemi. I de ämnena är det väldigt givande att ha en mera handledande roll som lärare när man laborerar och funderar, och eleverna tycker att det är roligt att diskutera. I en laboration behöver man inte komma till ett rätt resultat. Matematiken har däremot alltid ett rätt resultat, åtminstone på den här nivån.
Du kan kommentera artikeln fram till klockan 18.00 fredagen den 27 januari.
