Disponent Ulla Alapere säger att grannarna hade försökt ge matutdelningen en chans, men att köerna hade börjat påverka deras affärer för mycket.
Företagarna tog kontakt med disponenten och församlingen när ett halvår gått och läget inte hade blivit bättre.
Alapere förklarar att kön gått från utdelningens dörr på andra våningen, ner längs trapporna och hela vägen ut på gården och att trapphuset varit fullt med folk i ungefär tre timmar i taget.
Enligt grannarnas berättelser har det förekommit oljud och knuffande i kön, det har stampats så hårt i trappan att det har hörts in till företagen i första våningen.
– Kunder och besökare som hade ärende i huset har inte släppts fram utan i stället har de beskyllts för att försöka tränga sig före i kön, säger Alapere.
Det här ledde till att inga kunder längre ville boka tider till företagen på tisdagar eftersom de alltid måste strida med folk i kön för att komma fram.
– Jag förstår helt bra att somliga kan uppleva att en stor grupp människor i en trång trappa är jobbigt, säger Alapere.
Ulla Alapere besökte själv trapphuset en tisdag strax innan utdelningen skulle börja, och hon blev vittne till ett bråk i kön.
– Det var ett väldigt högljutt gräl på gång och jag ringde nästan polisen så att de skulle ha fått komma och lugna ner situationen. Den som gormade högst var helt tydligt inte nykter, och de frivilliga försökte lugna ner situationen, säger Alapere.
Också disponenten hade fått förklara med bestämd röst att hon har ärende i huset, för att inte bli stoppad i trappan. Men hela vägen upp till kom hon inte ens på grund av grälet i kön.
Alapere säger att de tillsammans med församlingen hade funderat på olika lösningar, som att kön skulle börja först vid ytterdörren. Men då skulle den kanske istället ha stört andra företagare vid Vårberga köpcentrum.
Alapere säger att informationsgången inte har skötts optimalt. Hon fick inget meddelande när mathjälpen började i juni utan läste om det i tidningen. Hade hon blivit kontaktad kanske hon redan tidigare skulle ha kunnat rycka in och försöka hitta på en lösning som skulle ha passat både församlingen och företagarna.
Hon har inte heller blivit informerad om att mathjälpen slutade. Det läste hon på sociala medier.
Kommunikationen kunde ha skötts bättre
Pasi Nieminen, ledande diakoniarbetare vid den finska församlingen säger att hela mathjälpsverksamheten startades upp i rask takt efter att matutdelningen på Fänriksgatan hade satt lapp på luckan.
En massa olika instanser var inbjudna på ett möte då de inledde verksamheten, men disponenten glömdes tydligen bort.
Nieminen vet också precis vilket gräl i trappan som Ulla Alapere var med om, han var själv på plats den gången.
– Trappuppgången råkade vara packad med folk just då disponenten kom på besök. Men det har nog varit väldigt lite svordomar och störande beteenden annars, säger Nieminen.
Han tycker inte att personerna som köat efter mathjälp har betett sig dåligt, men visst har det varit några få utbrott.
Efter att disponenten hade lämnat in ett skarpt formulerat brev gällande problemen försökte församlingen ännu skapa ett kösystem som baserade sig på könummer. Det tog ändå inte bort trafiken som bildades i trappan då alla ungefär 70 personer skulle gå upp och ner för att hämta sin påse mat.
Slutgiltiga beslutet att stänga ner verksamheten i Vårberga fattades eftersom arrangörerna tyckte att det blev för jobbigt. Dels situationen där de visste att grannarna var missnöjda, men dels också eftersom platsen i sig inte är optimal.
– Logistiken var jobbig för våra frivilliga som måste föra upp allt med hiss till andra våningen. Och tyvärr finns det inte riktigt något annat utrymme i Vårberga som vi kunde flytta mathjälpen till, säger Nieminen.
