– Försvaret har sedan länge för lite av allt och sedan den 24 februari ifjol har man ännu mindre.
Så sammanfattar den tyska förbundsdagens militärombudsperson Eva Högl det nuvarande läget. Då parlamentet nyligen debatterade hennes årliga rapport, slog Högl fast att 2022 var ett utmaningarnas år.
– Vapenleveranserna till Ukraina tär på de egna resurserna, Natos östra flank har krävt förstärkningar och samtidigt måste vi också på hemmaplan bygga upp den egna beredskapen. Vi har enheter som samtidigt måste komma till rätta med allt det här, konstaterade Högl.
Då Ryssland gick till sitt fullskaliga angrepp i Ukraina slog den tyske arméchefen Alfons Mais fast att man står så gott som tomhänt inför det som händer.
Med 100 extra miljarder och årliga höjningar av försvarsanslagen vill förbundskansler Olaf Scholz nu bygga upp delar av det som har bantats ner under årtionden.
Som en av de första åtgärderna gick Tyskland in för att köpa amerikanska transporthelikoptrar och stridsflygplan av modellen F-35.
Processerna måste försnabbas
Av de utlovade 100 miljarderna är det ändå inte mycket som än så länge har lett till konkreta förbättringar bland trupperna.
Det här beror delvis på den tidigare försvarsministern Christine Lambrechts bristande kompetens, men också på att det tyska försvarets anskaffningsprocesser är byråkratiska och långsamma.
– Om personalen är bra, men resultaten dåliga, då måste vi ändra på våra strukturer, säger den nye försvarsministern Boris Pistorius som nu vill genomföra omfattande reformer inom sitt ministerium.
Målet är framför allt att försnabba processerna och den vägen se till att den historiska vändningen, utlyst av förbundskansler Scholz, också ska leda till ett stärkt försvar.
Där det har slagits fast att Bundeswehr idag inte är kapabelt till landsförsvar måste man delvis börja från grunden, det vill säga skaffa mer vapen, fylla ammunitionslagren och locka nya soldater till försvaret.
För tillfället har det tyska försvaret en styrka på omkring 183 000 soldater, men att nå upp till det uppställda målet på ungefär 203 000 soldater har hittills visat sig vara svårt.
Den tyska försvarsbudgeten låg ifjol på omkring 50 miljarder euro, men samtidigt talas redan nu om att behovet av pengar är betydligt större.
Inflation, stigande personalkostnader och, på grund av stor efterfrågan, allt dyrare vapen leder till att de pengar man vill satsa inte räcker så långt som man från början hade tänkt.
Inga nya båtar från Finland
Att saker måste börja ske snabbare blir helt klart då man ser på hur Tyskland nu ersätter en del av de vapen som har levererats till Ukraina.
Där man redan ifjol somras levererade bandhaubitsar av modellen Panzerhaubitze 2000 till Ukraina dröjde det ända till slutet av mars i år innan man kunde fatta beslut om att skaffa nya för det egna försvaret.
Att de tyska soldaterna länge får vänta på utrustning och materiel blir tydligt också i samband med en beställning från den finländska båttillverkaren Boomeranger.
För sina attackdykare hade man beställt nya ribbåtar, men enligt tidningen Der Spiegel var det tyska försvarsministeriets önskemål och krav så många att tillverkaren till slut måste konstatera att båten inte går att bygga.
Tyska experter hade redan tidigare varnat ministeriet för att kraven på de beställda båtarna är orimliga, men man valde trots allt att gå vidare med beställningen. Nu får attackdykarna då i stället fortsätta att vänta på sina nya båtar.
Enligt Der Spiegel ska den nye försvarsministern Pistorius ha ställt sig den mycket berättigade frågan, varför Tyskland inte heller här kan gå in för att köpa beprövade system som också andra länder använder sig av.
