Två flaskor läsk till priset av en, lösgodis för sex euro per kilo, en stor chipspåse för samma pris som en liten ...
Bläddrar man i mataffärernas reklamblad får man snabbt en bekräftelse på att det som forskare vid Göteborgs universitet kommit fram till stämmer – det är framförallt onyttiga produkter som lyfts fram till extrapris.
– Två tredjedelar av innehållet i annonsbladen utgörs av livsmedel som enligt näringsrekommendationerna är ohälsosamma.
Det säger Melissa Mjöberg, en av forskarna vid Sahlgrenska akademin bakom studien kring matreklam. Gruppen gick igenom 122 livsmedelsbutikers reklamblad i Västra Götalands län från en fyra veckors period år 2020.
Resultaten är nedslående ur hälsoperspektiv.
– Helheten består av onyttig mat och av enskilda kategorier är det framförallt produkter med mycket socker som är väldigt synliga i reklambladen, säger Mjöberg.
Forskarna kan inte säga vad det beror på, eftersom de inte undersökt den frågan, utan först kartlagt hur annonsbladen faktiskt ser ut.
Olika produkter till olika områden
En intressant detalj som kom fram i genomgången var att alla konsumenter inte nås av samma reklam.
– Livsmedelskedjor som riktar sig till områden där det i högre grad bor personer med sämre ekonomi, gjorde mer reklam för onyttig mat, berättar Mjöberg.
Däremot nåddes de i mer välbärgade områden oftare av reklam för till exempel grönsaker och baljväxter som linser och bönor, alltså livsmedel som är näringsrika och nyttiga enligt näringsrekommendationerna.
Konsumenten behöver stöd
Men vilken roll spelar egentligen annonsbladen när folk gör sina matinköp?
– Vi har inte forskning på det här i Sverige, men i andra länder finns det rön som visar att reklambladen ses som effektiv marknadsföring, säger Mjöberg.
Att butikskedjorna fortsätter att trycka upp reklamerna och också göra digitala versioner av dem är en bekräftelse på att annonsbladen har betydelse för branschen.
Men i dagens informationssamhälle borde väl folk redan veta vilken mat som är hälsosam och vilken som inte är det och kunna göra sina val enligt det?
– Visst, på det stora hela vet de flesta säkert till exempel att godis är ohälsosamt medan frukt och grönt är nyttigt. Men alla som försökt ändra sina vanor har antagligen också erfarenhet av att det är lättare i teorin än i praktiken. Konsumenterna behöver helt enkelt stöd från flera olika sektorer för att kunna göra nyttiga val i mataffären, konstaterar Melissa Mjöberg.
Att frestas av reklamens billiga storförpackningar med godis, chips och glass är knappast till stöd för den som kämpar med att göra nyttigare val i vardagen.
