– Det är nog rätt så alarmerande. Vi är i gott sällskap globalt sett och trenderna går åt samma håll. För tillfället har vi en överviktspandemi, som inte har förbättrats under den andra pandemin, coronapandemin, säger Mikaela Grotenfelt-Enegren som är läkare vid Helsingfors stad.
Grotenfelt-Enegren betonar att under senare tid har övervikten ökat särskilt i åldersgruppen 18–29 år. Bland dem är 35 procent av kvinnorna och nästan hälften av männen överviktiga. Och närmare en femtedel har fetma, definierat som ett BMI över 30.
Dessutom har ungefär hälften av de vuxna ett midjemått som överskrider gränsvärdet för vad som är hälsosamt.
Ytterligare en talande siffra är att mer än en miljon personer i Finland har minst 15 kg övervikt.
Mindre motion och mer kalorier
– Vår livsstil har förändrats mycket under senare tid. Vi rör på oss mindre och gör mera kontorsarbete. Vi sitter mera framför skärmar. Nu förstås under pandemin har det blivit ännu vanligare att jobba hemifrån vilket ytterligare har minskat på den dagliga rörelsen, säger Grotenfelt-Enegren.
Att allt fler är överviktiga är ett globalt fenomen och beror till exempel på kosten, på att vi rör på oss allt mindre och sover alltför lite.
Enligt läkaren Pertti Mustajoki, som har forskat om övervikt i många år, är det vi äter och dricker den största orsaken till läget.
– Att snabbmatskulturen har blivit vanligare i Finland är en viktig faktor. Via snabbmaten får man lätt i sig dubbelt så mycket kalorier som i en traditionell finländsk måltid, påpekar Mustajoki.
Utbudet på karameller och chips har dessutom ökat under senare år, och förpackningarna har blivit allt större.
Grotenfelt-Enegren håller med om att näringsintaget har förändrats under de senaste åren.
– Där har det hela tiden gått mot mer animaliska fetter, mer salt och mer socker. Det blir som en ond cirkel. Kroppen ber om mer av de här näringsämnena som just är en stor orsak till den situation vi är i i dag, påpekar hon.
”Inte individens fel, utan systemets”
Mustajoki säger att rekommendationer om hur man ska äta hälsosamt helt klart inte har haft tillräckligt stor effekt. Många är inte så bra på att motstå ohälsosam mat, karameller och så vidare, och det finns genetiska orsaker till det, förklarar han.
Han påpekar att politikerna borde stifta lagar som gör det dyrare att köpa energität mat, och mat med mycket socker eller salt. Samtidigt vill han också att de sänker priset på hälsosamma livsmedel, såsom grönsaker och frukter.
Mustajoki säger att det gäller att göra förändringarna så snart som möjligt.
– Varje år blir det fler barn med fetma och det är ett stort problem för den som drabbas. Risken för olika sjukdomar ökar, till exempel diabetes, högt blodtryck och cancer, och hos barn är den motoriska utvecklingen svagare och det blir en utmaning att idrotta. Det här är en stor olycka för många, säger han.
Också takorganisationen inom social- och hälsovårdsbranschen föreslog i fjol liknande förändringar som Mustajoki. Branschen förespråkar mer skatt på produkter med mättade fetter, salt och socker, enligt hur mycket av de här ämnena de innehåller. Ju mer, desto dyrare.
Livsmedelsindustrin har däremot ställt sig på tvären, eftersom det kan minska försäljningen och intäkterna.
Förbjud mängdrabatt, och viss reklam riktad till barn och unga
Mustajoki menar också att mängdrabatt borde förbjudas i samband med ohälsosamma livsmedel, och att kilopriset inte borde bli billigare om karamellpåsen är större jämfört med om den är mindre.
– Här finns en möjlighet att skapa en liknande regel som i samband med mellanöl. Mellanöl får inte säljas så att literpriset blir billigare om man köper en större förpackning, jämfört med en mindre förpackning.
Han förespråkar också förbud på reklam om ohälsosamma livsmedel, riktad till barn och unga.
– Till och med unga barn utsätts för massvis med reklam om ohälsosamma livsmedel via nätet. Till exempel influerare kan marknadsföra sådana produkter. Det är stort problem och många unga blir i praktiken lurade, säger han.
Mustajoki vill också att det ska bli förbjudet att sälja leksaker tillsammans med ohälsosamma livsmedel såsom hamburgare.
Grotenfelt-Enegren säger dessutom att lantbruksstöden borde styras på så sätt att kött- och mjölkproducenter inte gynnas så mycket. Istället borde man producera mer hälsosamma och klimatvänliga livsmedel, anser hon.
Gynna placeringen av hälsosamma livsmedel
Mikaela Grotenfelt-Enegren anser också, liksom Mustajoki, att man både borde höja priset på ohälsosam mat och sänka priset på hälsosam mat. Hon nämner dessutom att det har stor betydelse hur lätt tillgängliga de olika produkterna är.
– Alla matbutiker och vår omgivning är inriktad på att få oss att konsumera så mycket som möjligt. De är planerade så att vi ska köpa just sådana varor som ger en god vinst åt dem som säljer dem. Att vi ska köpa så mycket sockerhaltiga produkter som möjligt; lemonad, godis, kex och så vidare.
Hon säger att de insikter som handeln har hellre borde användas för att få konsumenterna att köpa mer hälsosamma produkter.
– Man borde placera de hälsosamma produkterna på så sätt som de ohälsosamma nu är placerade, och fundera igenom hur vi får konsumtionen att ändras åt ett hållbarare och hälsosammare håll.
Dyrare sockerhaltiga drycker snart?
En förändring är ändå troligen att vänta ganska snart. Skatten på läskedrycker kan komma att höjas, så att skatten blir högre ju mer socker en produkt innehåller.
Regeringen har kommit med en sådan här proposition i slutet av fjolåret och riksdagen väntas besluta om det här så småningom.
– Förhoppningsvis kommer det åtminstone en sådan här höjd skatt på sockerhaltiga drycker. Det kan kanske också inspirera riksdagen att göra fler förändringar, för att gynna folkhälsan ytterligare, påpekar Mustajoki.
”Läkarna borde bli bättre på att tala om kosten”
Mikaela Grotenfelt-Enegren håller med om att politikerna har en central roll i att styra folk till hälsosammare val. Men hon säger dessutom att det läkare gör eller inte gör är viktigt.
– Överlag så borde läkare ta ett mycket större ansvar än de tar, och diskutera kostfrågor mycket aktivare. Nuförtiden finns det mycket mer forskning kring hur diet och hälsa hänger ihop och jag tycker ännu inte att det syns i vårt arbete överlag. Vi borde dels integrera mycket mer näringsvetenskap i våra studier och i fortbildning, så att vi skulle ha kompetens att diskutera de här frågorna mera.
Grotenfelt-Enegren tillägger att det ändå inte bara handlar om vilken information läkaren nämner för en patient gällande kost, utan också hur det här sker.
– Det är ju väldigt känsliga frågor, hur man tar upp det. För tillfället är läkarna inte speciellt bra på att ta upp övervikt i sitt arbete.
Viktigast skulle vara att agera förebyggande och påverka barns kost. Det är lättare att åtgärda saken innan det finns ett problem, betonar hon.
27.1.2023 kl. 8.56: Artikeln uppdaterades med ett nytt stycke om placeringen av livsmedel.
Du kan kommentera artikeln fram till klockan 22 fredagen den 27 januari.
