Det finns nu tecken på att fågelinfluensaviruset har muterat på två pälsfarmer i Södra och Mellersta Österbotten. Det innebär att viruset förändrats till följd av att ha infekterat pälsdjur.
Mutationerna i fråga påverkar virusets förmåga att orsaka sjukdom, men inte direkt på dess förmåga att smitta vidare.
Det virus som just nu cirkulerar i Europa och också orsakat smittor i pälsfarmer här är ändå först och främst ett fågelvirus. Det säger specialforskare Erika Lindh vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).
– Människans luftvägar är uppbyggda på ett annat vis än fåglarnas, så viruset smittar inte lika lätt. Det är ganska många förändringar som måste ske i olika delar av viruset före det kan lätt smitta till människan och mellan människor, säger Lindh.
Gemensamt för de pandemiska influensavirusen är att de smittar via luftvägarna. För att effektivt smitta från människa till människa borde också det här viruset lära sig att smitta som aerosoler eller droppar via luftvägarna.
– Viruset smittar inte lätt till människan, men om man måste hantera infekterade djur ska man se till att skydda sig sakligt enligt de rekommendationer som myndigheterna gett, säger Erika Lindh.
Från lindriga symtom till neurologiska infektioner
THL har uppdaterat sina direktiv för att förhindra fågelinfluensasmitta hos människor.
Livsmedelsverket har också utvidgat direktiven för smittade zoner i slutet av juli – nu omfattas stora delar av de österbottniska landskapen och mellersta och södra Finland av zonerna.
I princip är det möjligt för människan att smittas av fågelinfluensaviruset, men det kräver direkt, oskyddad kontakt med ett smittat djur och det sker i praktiken väldigt sällan.
Lindh berättar att det finns några rapporterade smittfall i Europa från de senaste åren, och de fallen har varit mycket lindriga.
De här fallen har hittats i samband med virusutbrott bland fjäderfjän, där man aktivt har testat de som är i kontakt med fåglar. De smittade personerna hade lindriga luftvägssymtom.
– Å andra sidan har det under de över 20 åren som H5N1 cirkulerat bland vildfåglar och fjäderfä rapporterats runt 800 fall där människor har smittats av viruset, och dödligheten har varit hög.
Enligt Lindh har visa pälsdjur lidit av allvarliga neurologiska symtom i samband med smittan.
– Sjukdomsbilden varierar alltså och det är möjligt att det här viruset potentiellt kan orsaka allvarliga infektioner.
Risken för smittspridning minskar
Fågelinfluensafallen hos pälsdjur finns i Södra och Mellersta Österbotten där skrattmåspopulationen har varit koncentrerad under sommaren.
Därför tror inte Erika Lindh att risken för smittspridning är väldigt stor i resten av Finland.
– 95 procent av pälsdjursproduktionen är koncentrerad där, och skrattmåsarna börjar snart emigrera söderut för vintern, så risken minskar hela tiden, säger hon.
Coronapandemin kan ha fått sin början i Wuhan i Kina. Erika Lindh ser inte stora liknelser mellan pälsfarmerna i Österbotten och den ökända kinesiska marknaden.
Blir de österbottniska pälsfarmerna Finlands version av Wuhan?
– Situationen är ganska annorlunda. Det här viruset är inte nytt, och vi har testberedskap för det och vi vet hur vi ska hantera det här viruset.
– Vi testar också aktivt folk som varit i kontakt med smitta, för att försäkra oss om att viruset inte sprider sig till resten av populationen, säger Lindh.
Med erfarenheter från både tidigare epidemier av fågelinfluensa och med coronapandemin i färskt minne är beredskapen på en bra nivå, både i Finland och internationellt, poängterar Erika Lindh.
– Jag tror att alla myndigheter på sina håll har gått igenom lärdomarna från pandemin, och till exempel THL har en ny plan för pandemiberedskap som vi jobbar med. Beredskapen är mycket hög för tillfället, säger hon.
Orolig jordbrukssektor
Nära de områden där största delen av smittan har påträffats lever också en lång tradition av jordbruk. Inte heller jordbrukssektorn kan undgå en oro när virusfallen ökar i närområdet.
Leena Suojala är veterinär och expert vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK).
I Yles Yles morgon konstaterade hon att näringslivet är väl förberett med ett fungerande smittskydd. Fågelinfluensaepidemin år 2006 förde med sig lärdomar som myndigheterna nu drar nytta av.
– Då lärde vi oss hur vi hanterar situationen – samlar in, undersöker och gör oss av med smittade och döda fåglar. Nu har vi processer och protokoll för veterinärer, Livsmedelsverket och Institutet för hälsa och välfärd, säger Leena Suojala.
De stora produktionsgårdarna med fjäderfän är något av en akilleshäl i det finländska näringslivet. På en stor gård kan smitta spridas explosionsartat, säger Tuomas Aivelo, evolutionsbiolog vid Helsingfors universitet.
På en stor gård med tusentals fjäderfän kan också viruset muteras snabbt. Det är en annan sorts oro än den som berör smitta på pälsfarmer.
– Vad gäller pälsfarmarna är man orolig för att det handlar om däggdjur och alltså är närmare släkt med oss. Fast antalet smittade individer är färre så anpassar sig viruset lättare till människan, säger Aivelo.
