Gun Lindroos är frivillig på plats i apotekets gamla lokal bakom köpcentret i Gammelbacka.
Hon har på sig blå plasthandskar och ska snart fylla mat i plastlådorna, och dela ut mat åt behövande, bara lastbilen med varorna kommer.
– Jag är här åtminstone en gång i veckan och hjälper till med att dela ut mat.
Lindroos har varit med sedan matutdelningen började i Gammelbacka för ett år sedan. Hennes modersmål är viktigt för en del av dem som behöver mathjälp.
– Det finns de som kommer och hämtar mat som pratar svenska och de pratar med mig för att de vet att jag pratar svenska.
Köpmannen från grannhuset hjälper gärna
Tommi Karlsson tittar in. Han är köpman i grannbutiken och den här morgonen har frivilliga redan hämtat överbliven mat från hans butik.
– Här är kryddor, tomater, päron, bröd och såna maträtter som jag vet att man ännu kan använda trots att bäst före datumet var igår.
Karlssons motiv nummer ett är att minska matsvinnet.
– Det skulle vara synd att kasta bort sådan här mat och jag vet att det finns människor som inte har så bra ekonomisk situation så om man kan hjälpa dom på något sätt är det bra. Jag tycker alla borde hjälpa.
Det fanns fler matutdelningar förr
Tidigare fanns det matutdelning på flera ställen i Borgå. Men i slutet av januari tvingades mathjälpen i Vårberga lägga lapp på luckan efter klagomål från grannar i samma fastighet. Och bara någon vecka efter det gick matutdelningen i Borgå centrum samma öde till mötes.
Grannar irriterade sig på trängsel i korridorerna och folk som sitter och väntar i andra delar av huset.
Nu ordnar frivilliga matutdelning här i Gammelbacka två gånger i veckan.
Borgå har invånare från 98 olika länder, säger Seija Koponen. Det är hon som ansvarar för mathjälpen på plats.
– Om någon kan ett språk som ingen annan kan så delar den med sig. Vi pratar finska, svenska, engelska, ryska, arabiska, ukrainska, grekiska och tyska här på utdelningen.
Matbilen anländer
Halv tolv börjar det hända då maten anländer med Samarias bil. Frivilliga händer, men också unga hjälpbehövande, bär in lådorna, hinkarna och kassarna.
Tjugo före tolv delas kölapparna ut och klockan tolv ropar Seija Koponen att det är dags att ta för sig.
Först får en dam med rollator gå in, till följande nummerlapp ett, sedan en barnfamilj, till följande nummerlapp två. Så här varvas barnfamiljer och äldre med svaga ben med friskare och yngre personer som har dragit en nummerlapp.
Numren delas ut som slutna lotter, så alla har samma möjlighet att få mat först.
Rita Pohjanvuori är en av dem som går först in idag. Hon har kommit gående från grannskapet med sin rollator.
– Jag väntar mig att maten är god, att det finns kött och grönsaker och surmjölk och allt möjligt.
Pohjanvuori säger att matutdelningen är viktig för henne.
– Den hjälper så jag kan leva en vecka.
När klockan närmar sig ett och utdelningen snart är slut summerar spindeln i nätet, Seija Koponen, läget.
– Idag hade vi ganska mycket skolmat, men färre andra produkter. Vi var tvungna att ta en del från frysen, till exempel bröd.
Nu är frysen tom så till fredagens utdelning finns ingenting färdigt att dela ut, utan allt ska samlas in från butiker och skolor.
Räcker det i en stad av Borgås storlek att dela ut mat två gånger i veckan?
– Nej, absolut inte. Hela centrum blir utan mathjälp och Askola är utan. Det brukar komma några från Askola, men en människa som behöver mathjälp kanske inte har egen bil.
Koponen hoppas att välfärdsområdet tar tag i saken. Och det försöker de göra, på något plan åtminstone.
Östra Nylands välfärdsområde ska ta över koordineringen av mathjälpen och de har ansökt om statsbidrag på 50 000 euro för det här. Det finns också en viss förväntan på att mathjälpen i och med välfärdsområdets muskler ska kunna utvidgas till Sibbo och Lovisa.
Från välfärdsområdets sida önskar man att tredje sektorn sköter den konkreta insamlingen och utdelningen.
Mer mat går åt redan i butiken
Bland de frivilliga på matutdelningen finns det viss oro för att maten som delas ut har minskat.
– Det finns mindre mat att dela ut än tidigare, säger Seija Koponen. Jag tror att en orsak är att folk köper mat som håller på att bli för gammal till rabatterat pris redan i butiken.
Koponen är därför också speciellt tacksam för den överblivna maten som skolorna bidrar med.
– Den överblivna skolmaten är jättebra att få, men den kunde delas ut i mindre förpackningar.
