– I elevernas attityd ser vi huvudsakligen en positiv utveckling. Det syns dock inte i den försvagande kunskapsnivån, säger undervisningsminister Anna-Maja Henriksson (SFP).
Henriksson säger att resultatet försvagats avsevärt. Hon betonar också att Finland inte är ensamt i den här utvecklingen.
– Trenden i världen överlag är den samma.
Den nedåtgående trenden är ännu brantare bland barn i familjer med en svagare socioekonomisk bakgrund. Däremot har klyftan mellan invandrare och personer med något av de inhemska språken som modersmål minskat.
Var fjärde elev har svaga kunskaper i matematik
Finland har traditionellt placerat sig bra i Pisaundersökningarna, men under de senaste åren har trenden vänt nedåt, även om vi fortfarande ligger över OECD-genomsnittet.
I årets undersökning var huvudområdet matematik.
Att kunskaperna försämrats framgår också när man betraktar elevernas placering på olika prestationsnivåer.
Ännu i början av 2000-talet hade under sju procent av eleverna i Finland svaga kunskaper i matematik. I den senaste undersökningen ansågs var fjärde elev ha svaga kunskaper i matematik.
Samtidigt har också andelen elever med utmärkta kunskaper i matematik minskat.
Henriksson lyfter fram coronapandemin som en bakomliggande orsak.
– Behovet av stöd i undervisningen ökade också bland elever som inte tidigare behövt stöd, säger hon.
– Pandemins inverkan på eleverna kan vara långvarig, och påverka ännu långt efter att pandemin är över.
I Finland är flickor bättre än pojkar
Bäst i matematik klarade sig Singapore, följt av en rad andra östasiatiska länder och regioner.
Finland placerar sig på tjugonde plats, endast två placeringar ovanför Sverige som också fortfarande placerar sig ovanom OECD-medeltalet.
I jämförbara länder sjönk poängmedelvärdet i matematik på ett statistiskt signifikant sätt i så mycket som 41 länder eller regioner, av vilka 35 länder är en del av OECD.
Anmärkningsvärt i rapporten är att Finland är det enda OECD-land där flickorna presterar betydligt bättre än pojkarna.
Ännu 2006 var pojkarnas resultat bättre än flickorna, men sedan 2015 har flickornas medelvärde varit högre än pojkarnas.
Finlandssvenskarna är lite bättre
Situationen och utvecklingen i de svenskspråkiga skolorna visade sig vara mer positiv än i de finskspråkiga skolorna.
– Det är oerhört svårt att säga vad det här beror på, säger Henriksson.
Forskarna som deltog i statsrådets presstillfälle hade inte heller någon förklaring. De finskspråkiga skolornas resultat har försvagats mer än de svenskspråkiga skolornas.
Andelen elever med svaga kunskaper i matematik har inte ökat lika kraftigt i de svenskspråkiga som i de finskspråkiga skolorna.
Även inom naturvetenskaperna var poängtalet i de svenskspråkiga skolorna högre än medelvärdet i de finskspråkiga skolorna.
– Kunskapen inom naturvetenskap hade till och med förbättrats bland de svenskspråkiga eleverna. Det här är ett oerhört viktigt trendbrott, säger Henriksson.
Hon ser det som en möjlighet för de finska skolorna att göra det samma.
I fråga om läskunnighet fanns det inga skillnader mellan undervisningsspråken i skolorna.
Flera undervisningstimmar i matematik och modersmål
I samband med undersökningens resultat meddelar regeringen att de vill stärka de grundläggande färdigheterna genom att förnya undervisningsstrukturerna.
Enligt Henriksson satsar regeringen 200 miljoner euro på den grundläggande utbildningen.
– I enlighet med regeringsprogrammet ökas minimitimantalet inom den grundläggande utbildningen med tre årsveckotimmar utan att läroplanen utvidgas, säger Henriksson.
Vi vuxna kan också påverka lärandet hemma, genom att ta fram boken och läsa för barnen
Anna-Maja Henriksson, undervisningsminister
Ändringarna bereds för att träda i kraft i augusti 2025.
– Av veckotimmarna läggs två till modersmål och litteratur i årskurserna 1–2 och en timme till matematik i årskurserna 3–6. Genom detta stärks läs-, skriv- och räknefärdigheterna.
Utöver det ska lagstiftningen om stöd för lärandet revideras i sin helhet.
Tidigare nämndes det att barnens socioekonomiska bakgrund är en avgörande faktor för resultaten i undersökningen. Något annat som påverkar resultatet avsevärt är antalet böcker i barnens hem.
– Vi vuxna kan också påverka lärandet hemma, genom att ta fram boken och läsa för barnen, säger Henriksson.
