Att resultaten i Pisaundersökningen sjunkit var inte direkt överraskande, det har de gjort de senaste åren.
– Den stora skillnaden var att finlandssvenska skolor klarade sig bättre än finskspråkiga skolor och det var någonting nytt, säger Dick Kullberg som är matematiklärare vid Strömborgska skolan i Borgå.
Vad det kan bero på är svårt att avgöra.
– Man skulle ju vilja säga att vi finlandssvenskar är närmare varandra och har närmare kontakt till läraren. Men det stämmer ju inte generellt sett, förstås finns det finska skolor som har samma. Men i det stora hela kan jag föreställa mig att vi har närmare kontakt till eleverna, säger Kullberg.
Inlärningsresultaten verkar ha försämrats i ett ovanligt stort antal länder. Pisaundersökningen 2022 skulle egentligen ha gjorts året innan men den sköts framåt på grund av coronapandemin.
– Två år i streck var cirka två–tre månader av undervisningen på distans för de här eleverna. Det är nästan en fjärdedel av två läsårs undervisning, säger Kullberg.
Eleverna som har det svårast i skolan led mest av att studera hemifrån.
– Coronatiden har garanterat inverkat på resultatet, säger Kullberg.
Han nämner att Sverige inte stängde ner sina skolor och att landet klarade sig jämförelsevis bra i Pisaundersökningen.
I Pisaundersökningen 2022 var huvudområdet matematik. För omkring tjugo år sedan hade mindre än sju procent av de finländska eleverna svaga kunskaper i matematik. I den senaste undersökningen ansågs var fjärde elev ha svaga kunskaper i matematik.
– Jag tycker inte att elevernas kunskaper i matematik har försämrats under de senaste 10–20 åren. Varför testresultaten går neråt… kan det bero på att elever som skriver provet inte får något vitsord i det, funderar Kullberg.
Han tycker sig ha märkt att fler elever än för tjugo år sedan försöker ta fasta på sätt att komma lite lättare undan där det går. Om eleverna skulle få se sina testresultat kanske det skulle sporra dem, tror Kullberg.
– Textbaserade frågor är problemet. Läskunskapen och läsförståelsen blir inte bättre från år till år. Vi har digitala test nuförtiden. När barn och ungdomar ser text på en skärm så tror jag många hoppar över texten och bara går vidare till nästa uppgift. Texter skulle säkert vara bättre till pappers än på en skärm, tror Kullberg.
