För tre år sedan trädde läropliktsreformen i kraft. Då höjdes läropliktsåldern till 18 år för elever som gick ut grundskolan efter den 1 januari 2021. Nästa år är den utvidgade läroplikten i praktiken i kraft i full skala.
Reformen innebar samtidigt att utbildning på andra stadiet blev gratis för den studerande. Nu är det utbildningsanordnaren – i många fall kommunen – som ska bekosta bland annat datorer och läromedel.
Men hur mycket reformen i praktiken har kostat kommunerna vet man inte.
– Man vet att det kostar staten 129 miljoner år 2024. Men ingen vet hur mycket det kostar kommunerna. Det är ett frågetecken just nu, berättar Kyösti Värri, specialsakkunnig i gymnasieutbildning på Kommunförbundet.
Summan 129 miljoner per år har hängt med sedan regeringsförhandlingarna 2019, då arbetet med läropliktsreformen inleddes. Värri beskriver summan som ”en bra gissning”. Först efter nästa år vet man hur mycket det egentligen har kostat.
– Förhoppningsvis räcker det till, men ingen vet det just nu.
Kommunerna följer naturligtvis själva med kostnaderna för utbildningen. Enligt Värri är det ändå svårt att avgöra vilka kostnadsökningar som härrör sig till den utvidgade läroplikten.
Kommunerna har årligen fått ersättning av staten för de ökade kostnaderna. Frågan är hur stor del av utgifterna det täcker.
– Vi har hela tiden sagt att det inte räcker till enligt våra beräkningar, säger Värri.
”En betydande ökning”
Vörås bildningsdirektör Helena Emaus berättar att den utvidgade läroplikten har inneburit ökade kostnader för bland annat skolmaterial och litteratur på gymnasiet. I nuläget leasas de datorer som de studerande använder.
2020 var kostnaderna för skolmaterial, litteratur och leasing av datorer omkring 15 000 euro. Nästa år kommer summan att vara 130 000 euro.
– Det är en ganska betydande ökning, konstaterar Emaus.
Reformen har också medfört en kostnadsökning i form av en utökad speciallärarresurs. Hur mycket kostnaderna har ökat totalt är ändå svårt att säga, eftersom det inte entydigt går att peka på exakt vilka kostnader som beror på den utvidgade läroplikten.
Mellan 2020 och 2024 har statsandelarna ökat från cirka 7 300 till drygt 9 000 euro per elev.
Täcker det här upp för de ökade utgifterna?
– Det gör det inte, nej.
Större grupper ett alternativ
Också Maarit Söderlund, bildningsdirektör i Kristinestad, är orolig över finansieringen av utbildningen. Då den statliga finansieringen inte räcker till för att täcka utgifterna måste staden täcka resten med budgetmedel.
– När det blir lagändringar hoppas man ju att staten också ger pengar till kommunerna för att ordna undervisningen. Det som vi nu har fått räcker inte till.
Enligt Söderlund visste man om att statsfinansieringen inte skulle vara tillräcklig redan innan reformen trädde i kraft.
– Kommunerna kan inte göra annat än att ordna undervisningen så billigt som möjligt så att det går enligt lagen. Där är våra möjligheter.
Även statens övriga nedskärningar i kommunernas ekonomi påverkar i förlängningen gymnasierna. Enligt Helena Emaus kan man bli tvungen att öka på gruppstorlekarna i Vörå gymnasium i framtiden.
– Det är det enda vi kan göra. Material och litteratur behöver vi för att kunna bedriva en kvalitetsmässigt bra undervisning.
Gymnasieutbildningen kostar en miljard nästa år
I regeringens budgetproposition för nästa år uppgår gymnasieutbildningens statsandelar till knappt 850 miljoner euro. Den största delen – omkring 540 miljoner – finansieras av kommunerna själva.
Staten skär ner drygt 100 miljoner i gymnasieutbildningen nästa år, vilket gör att kommunerna måste öka sin egen finansiering. Enligt Kyösti Värri på Kommunförbundet beräknas gymnasieutbildningen i Finland kosta omkring en miljard euro 2024.
– Vi vet att kommunernas finansiella läge inte är så bra. Det är spännande att se hur länge kommuner orkar finansiera gymnasieutbildningen både enligt lagen och frivilligt.
Värri säger att kommunerna hittills har varit ivriga att ordna gymnasieutbildning. Men i och med den pressade ekonomiska situationen kan man inte ta det som en självklarhet att det ska förbli så.
– Om kommunernas pengar tar slut kan det hända att de beslutar att de inte kan ordna gymnasieutbildning i framtiden. Det är möjligt, säger Värri.
Samarbete viktigare i framtiden
Förutom ekonomin är också den demografiska utvecklingen utmanande i många kommuner. När antalet ungdomar minskar ökar samtidigt kostnaderna för utbildningen.
Det här är ett problem i många kommuner oberoende av deras storlek, säger Värri.
– Det finns stora utmaningar till exempel i S:t Michel, Kouvola och Jyväskylä. Och den demografiska utvecklingen är utmanande i nästan hela landet.
Ett brett kursutbud lockar studerande, men kostar också pengar. Därför tror Värri att samarbete mellan kommuner i fråga om gymnasieutbildningen kommer att bli allt viktigare i framtiden.
Ett exempel på samarbete av den här typen är Vi 7-nätverket, som omfattar området mellan Vörå och Kristinestad i Österbotten. Också i Östra Nyland finns liknande samarbete.
Värri säger att den digitala utvecklingen är till stor hjälp i det här avseendet.
– Lyckligtvis har vi den här situationen nu och inte för tio år sedan.
Artikeln är uppdaterad 12.12.2023 klockan 9.41. Helena Emaus titel har korrigerats från "bildningschef" till "bildningsdirektör".
