Den utvidgade läroplikten har varit i kraft i snart tre år. På Optima har en följd av reformen varit att det kan vara svårare att komma in på en utbildning senare under ett läsår.
– Vi fyller de flesta av våra utbildningar. Vi har inte så många platser kvar när de gemensamma antagningarna är färdiga och man har tackat ja till sina platser, berättar Optimas rektor för lärande Anna-Lena Forsman.
Också ekonomiskt har den utvidgade läroplikten medfört förändringar eftersom utbildningen numera är avgiftsfri för studerande.
Det här märks enligt Forsman speciellt på kombiutbildningen, där den studerande får både gymnasie- och yrkesutbildning. Det innebär att statsfinansieringen ska räcka till både arbetskläder och boklicenser.
– Det här får vi inte tillbaka från någon annan finansiär, så då måste vi tänka smart och se hur vi kombinerar. Där har vi hittat olika lösningar, säger Forsman.
Mycket har blivit dyrare
Enligt Forsman räcker inte den statliga finansieringen ensam till för att täcka de ökade kostnaderna.
– Skulle vi inte ha externa projekt och intäkter från försäljning skulle det inte räcka till.
Hur stort glapp det är fråga om är enligt Forsman svårt att säga. Precis som inom gymnasieutbildningen är det svårt att peka på exakt vilka kostnader som beror på den utvidgade läroplikten och vilka som beror på andra orsaker.
Under 2023 har till exempel både materialkostnaderna och personalkostnaderna stigit.
– Där kunde vi förutse en del, men inte exakt hur det ska utfalla, säger Forsman.
Fler läroavtal
För den enskilda studerandes del har reformen inneburit att det har blivit svårare att ta ett mellanår efter den grundläggande utbildningen.
– Det kan vara en utmaning för vissa studerande som faktiskt skulle må bra av att ha ett tillfälligt jobb eller dylikt för att kunna ta en timeout, säger Forsman.
En möjlighet som fortfarande finns kvar är att studera på läroavtal, det vill säga så att merparten av utbildningen sker på en arbetsplats. Enligt Forsman har det här blivit vanligare, särskilt inom branscher med stor brist på personal.
– Där har vi helt klart ökat läroavtal för unga. Men i yrken där det inte är personalbrist har unga inte kunnat övergå i läroavtal utan kört utbildningen helt och hållet i skolmiljö.
Som exempel på branscher där läroavtal har blivit vanligare nämner Forsman maskin- och produktionsteknik. Samma branscher är också sådana som lockar många sökande.
– Att det finns en potential att få ett bra arbete efteråt både med arbetstider och lön är viktigt för unga i dag.
