Regeringen har lagt sista handen vid ett historiskt avtal om försvarssamarbete med USA. Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) ska skriva under det så kallade DCA-avtalet för Finlands del i USA på måndag.
Avtalet är nu offentligt och ska godkännas av riksdagen i början av nästa år.
– En tydligare signal än så här kan man inte sända. Vi försvarar nu Finland tillsammans om någon anfaller oss, sa försvarsminister Antti Häkkänen vid en presskonferens på torsdagen.
Nylands brigad med på listan
Amerikanska trupper får tillgång till femton baser och övningsområden i Finland. Till områdena hör Syndalen i Hangö och Nylands brigad i Ekenäs.
I avtalet nämns också Obbnäs flottbas och garnisonsområde i Kyrkslätt, samt Russarö, liksom förrådsområdet i Skinnarvik på Kimitoön.
Det kommer ändå inte att finnas amerikansk närvaro på alla dessa ställen hela tiden. Vilka områden som används av amerikanska trupper avgörs enligt kommande behov.
– För tillfället finns det inga planer på permanenta trupper i Finland. Om de vill lagra material här är det möjligt att de till exempel vill vakta det själva. Men det finns inga planer på större truppförband här, säger brigadgeneral Sami Nurmi, enhetsdirektör vid Försvarsmnisteriet, till Svenska Yle.
Enligt utrikesminister Elina Valtonen (Saml) liknar avtalet de andra nordiska ländernas avtal med USA.
– Det främjar också vårt regionala försvarssamarbete. Också i detta avseende utgör de nordiska länderna en helhet, sa Valtonen.
Enligt Häkkänen finns inga specifika begränsningar som gäller kärnvapen i avtalet. Däremot slår man fast att finländsk lag gäller, vilket för tillfället innebär ett förbud mot kärnvapen.
– Det viktigaste för oss är att få hit världens största krigsmakt för att försvara oss. I kombination med Nato är avskräckningen så stark att ingen rimligen vill komma hit och hota oss, sa Häkkänen.
Soldater lyder under amerikansk lag
Enligt utrikesminister Elina Valtonen ska de amerikanska soldaterna lyda under såväl finländsk som amerikansk lag.
Om amerikanska soldater begår brott i Finland ska de i första hand utredas av amerikanska myndigheter. Vid grova brott, som brott mot liv eller sexualbrott, kan Finland yrka på att lagföra dem.
– Vi har en tydlig överenskommelse om att respektera finländsk lag och det betyder till exempel ett förbud mot dödsstraff, sa Valtonen.
Politiskt ja till kärnvapen, säger forskare
Matti Pesu som är ledande forskare vid utrikespolitiska institutet beskriver Finlands försvarsavtal med USA som en ram för möjliga samarbeten.
Exakt hur samarbetet kommer att se ut eller hur stor den amerikanska närvaron blir är ännu oklart. Det beror på amerikansk försvarspolitik, som också kan förändras vid ett eventuellt maktskifte.
Enligt Pesu är det ändå klart att avtalet i sig har en krigsavhållande effekt.
– Det är ju väldigt osannolikt att Ryssland skulle testa Finlands och NATO:s försvar och avskräckning när Finland är allierad med USA, säger Pesu.
Pesu beskriver Finlands avtal som en del av ett större pussel. För USA:s del handlar det om försvaret av hela norra Europa där också de andra nordiska länderna har en viktig roll.
Hurudana vapen USA väljer att placera i Finland är oklart. Kärnvapen är en gråzon. Finland sätter inga politiska gränser för kärnvapen. Men vår egen lagstiftning förbjuder dem.
– Det finns en spänning mellan Finlands politik och lagstiftning. Men man kan alltid ändra lagstiftningen. Och det kan hända i framtiden.
– Men det är samtidigt en väldigt, väldigt teoretisk fråga om USA skulle vilja skicka kärnvapen så nära frontlinjen, säger Pesu.
Kompletterad med kommentarer av Matti Pesu kl. 16.52.
Information on Syndalen korrigerades kl. 15.15, övningsområdet ligger i Hangö och inte i Raseborg, som det stod tidigare i texten.
