På Borgås nyaste industriområde står de utbrutna stenbumlingarna fortfarande på rad vid vägkanten. De ska snart fungera som byggmaterial till den nya vägen som leder in till området.
De nyasfalterade gatorna saknar ännu belysning och flera stora tomter står tomma i väntan på intresserade företagare.
Men på sikt ska det, här i Nyby i Kullo, finnas verksamhet som stöder olje- och plastjättarna Neste och Borealis och deras strävan att bli miljövänligare och återanvända material.
– Borgå stad ville bygga det här området för att stödja cirkulär ekonomi i Sköldvikområdet. Alla privata företag och också Borgå stads tomter ska ha service som stöder Sköldviks cirkulära ekonomi, säger Enni Flykt.
Enni Flykt är samhällsplaneringschef på Borgå stad. Hon har varit starkt involverad i det här projektet och hennes mål är att förbereda så att staden använder möjligast lite naturresurser då de planerar nya områden.
– Mitt mål har varit att planera det här området så bra att vi kan spara berg och kärr någon annanstans, och att förbereda så att grannarna i närheten störs så lite som möjligt av att vi bygger här.
Företag som bygger med hållbara metoder är eftertraktade
I framtiden kommer fler områden i Borgå att planeras så att man lämnar ett så litet koldioxidavtryck som möjligt. Det tar mera tid i planeringsskedet, men sparar pengar och natur i byggskedet.
Flykt tror att de företag som redan nu förstår sig på cirkulär ekonomi och hållbara lösningar kommer ha mycket jobb i framtiden.
– Vi valde noggrant vem som skulle utföra jordbyggnadsjobbet. I första offertrundan fick vi in tio offerter, men de som gick vidare var sådana som förstod vad vi ville och att det viktigaste var att ta tillvara den jord som finns just här.
På området finns många olika slags jord. Det finns sur sulfatjord, förorenade jordmassor, skogsbotten, gammal vägbotten och stenmaterial. Största delen av marken som grävdes upp användes på nytt på platsen.
Över en miljon kilogram mindre koldioxidutsläpp
Det här projektet är kopplat till Borgås strävan att bli koldioxidneutralt till år 2035. Något Yle Östnyland nyligen rapporterade att staden antagligen inte kommer lyckas med.
I Nyby har staden ändå bevis på att hållbara lösningar lönar sig. Enligt uträkningar har Borgå sparat över sju miljoner euro och lämnat ett 1,5 miljoner kilogram mindre koldioxidavtryck i atmosfären.
Jordbyggnads- och rörarbetet budgeterades till 13,8 miljoner euro enligt den preliminära planen, men när jobbet planerades enligt cirkulär ekonomi-metoden landade prislappen på 5,6 miljoner euro. Utöver det tillkom sanering av förorenad jord för ungefär en miljon.
Koldioxidavtrycket för projektet är 0,86 miljoner kilogram koldioxid. Hade man låtit ta in, eller transporterat ut, jordmassor och stenkross hade koldioxidavtrycket legat på 2,28 miljoner kilogram. Man har alltså sparat 1,42 miljoner kilogram koldioxid.
– Man behöver inte krossa berg på annat ställe eller ta mull som är gjord av ett naturligt kärr. Vi använder här, men sparar på ett annat ställe, säger Enni Flykt.
Med tanke på framtida hällregn och översvämningar har staden också låtit bygga ett grönområde där dagvattnet från företagen samlas upp och filtreras i bassänger.
Det här behövs, eftersom många av företagen som finns på området jobbar med teknik och maskiner. Regnvattnet som forsar ner från smutsiga industrigårdar är inte nödvändigtvis rent.
Samarbete A och O för cirkulär ekonomi
Enni Flykt är övertygad att Borgå kommer att göra flera projekt på motsvarande, cirkulära, sätt i framtiden.
Hon säger också att Borgå är lite i framkant jämfört med andra städer. Motsvarigheten till Flykts jobb finns inte överallt.
– Att komma ända hit kräver mycket samarbete. Det kräver samarbete med sakkunniga och ingenjörer och med alla avdelningar på staden som är involverade. Man kan inte börja samarbeta när man redan börjat bygga, utan det måste ske redan i planeringen.
Grannarna har tagits med i processen
Det finns en del småhus på, eller nära, området och Flykt berättar att hon haft en tät dialog med grannarna under tillståndsprocessen och förberedelserna. På en grannes tomt lät staden till exempel bygga en bullervall.
– Vi ville göra allt vi kunde så det skulle bli så lite buller, damm och trafik som möjligt.
I juli börjar staden bygga en ny väganslutning till området med start på Nestevägen. Det här jobbet kommer ta ungefär ett år.
Sköldvik företagsområde beräknas stå färdigt sommaren 2025.