Grundlagsutskottet gav i går den omtvistade avvisningslagen gult ljus. Lagen kan nu gå vidare, trots protester från en majoritet av de experter som utskottet hörde.
Nu går bollen vidare till förvaltningsutskottet, som står inför den svåra uppgiften att åtgärda bristerna i asylsökandes rättsskydd.
Vi har pratat med tidigare utskottsmedlemmar om hur de ser på grundlagsutskottets agerande.
Statens viktigaste uppgift är ju att skydda medborgarna
Gunnar Jansson, tidigare riksdagsledamot
Gunnar Jansson, tidigare riksdagsledamot för Åland, satt med i grundlagsutskottet i 20 år.
Han säger att han hoppade till när han hörde utskottets resonemang i går.
– Jag har inte varit med om en situation där de rättslärda är så klara och tydliga, men att utskottet trots det säger att de måste gå vidare.
Jansson säger sig ändå ha förståelse för den besvärliga situation som gäller rikets säkerhet. Exceptionella tider kan kräva exceptionella beslut, menar han.
– Ingen gör någonting sådant här bara för att göra det. Utan här upplever regeringen och grundlagsutskottet sannolikt en normkollision. Det vill säga tvånget att uppträda som en rättsstat och plikten att skydda medborgarna.
Jansson tror att frågan upplevs som en existentiell för Finland.
– Statens viktigaste uppgift är ju att skydda medborgarna. Sedan kan man förstås fråga sig vilka medborgare det gäller, eftersom mänskliga rättigheter är universella.
Kimmo Sasi: ”Experterna har alltid olika åsikter”
Kimmo Sasi, som som suttit i grundlagsutskottet under tre riksdagsperioder, tycker däremot att gårdagens beslut inte är någonting exceptionellt.
– Det är varje gång på det viset att experterna har olika åsikter. Det är helt normalt.
Enligt Sasi är det vanligt att utskottet inte godkänner alla sakkunnigas åsikter. Han nämner skattehöjningen för välbärgade pensionärer som ett färskt exempel.
Utskottet måste välja de mest trovärdiga argumenten och det räcker med 3–4 högklassiga utlåtanden, säger Sasi.
– Dock var det så den här gången att en klar majoritet tyckte att man inte kan lösa problemet på något sätt. Men de kunde inte heller berätta på vilket sätt man borde lösa det här problemet.
Jansson: ”Våra tider är inte normala”
Gunnar Jansson var med om att utforma den nya grundlagen som trädde i kraft år 2000. Ett av dess syften var att minska antalet undantagslagar som stiftades.
Tidigare tog man till undantagslag ”om det var något som inte passade”, säger Jansson.
Grundlagen säger också att om det uppstår en komplicerad situation under en riksdagsbehandling, ska utskottet i fråga beställa en kompletterande proposition av regeringen för att åtgärda problemen.
– Men det kan hända att de ändringar som nu behöver göras inte uppfattas som betydande.
När allt kommer omkring anser Gunnar Jansson att grundlagsutskottet är tvunget att skilja på det juridiska och politiska i sina överväganden.
– Politiskt kan jag kanske ha förståelse för förslaget. Men när det kommer till grundlagen, vilket är mitt stora intresse, är jag minst lika tveksam som de sakkunniga har varit.
– Men våra tider är ju inte normala nu, tillägger han.
Artikeln har korrigerats den 15.7.2024. Tidigare stod det felaktigt att alla experter som grundlagsutskottet hörde motsatte sig lagförslaget. Tre stycken ansåg det vara möjligt att stifta en undantagslag, vilket betyder att en majoritet, inte alla, ansåg det vara omöjligt.
